Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Oskyldigt förföljd
17 (A) En bön av David.
Herre, hör en rättfärdig sak!
Lyssna till mitt rop,
vänd ditt öra till min bön.
Den kommer inte
från falska läppar.
2 (B) Från dig kommer min dom,
dina ögon ser vad som är rätt.
3 (C) Du prövar mitt hjärta,
du utforskar det om natten,
du rannsakar mig
men finner inget.
Ingen ond tanke
går ut ur min mun.[a]
4 Vad människor än gör
aktar jag mig för
de våldsammas vägar
genom dina läppars ord.
5 (D) Mina steg går stadigt
på dina stigar,
mina fötter stapplar inte.
6 Jag ropar till dig, för du, Gud,
kommer att svara mig.
Vänd ditt öra till mig
och hör mina ord!
7 Visa din underbara nåd,
du som med din högra hand
frälser dem som flyr till dig
från sina förföljare.
15 (A) Men jag ska få se ditt ansikte
i rättfärdighet,
jag ska mättas av din åsyn
när jag vaknar.
Israels oförtjänta räddning
43 (A) Men så säger nu Herren,
han som har
skapat dig, Jakob,
han som har format dig, Israel:
Var inte rädd,
för jag har återlöst dig,
jag har kallat dig vid namn,
du är min.
2 (B) Om du går genom vatten
är jag med dig,
eller genom strömmar
så ska de inte dränka dig.
Om du går genom eld
ska du inte bli svedd,
lågan ska inte bränna dig.
3 (C) För jag är Herren din Gud,
Israels Helige, din Frälsare.
Jag ger Egypten till lösen för dig,
Nubien och Seba[a] i ditt ställe.
4 Eftersom du är dyrbar i mina ögon,
högt aktad och älskad av mig,
ger jag människor i ditt ställe,
folk i stället för ditt liv.
5 (D) Var inte rädd, för jag är med dig.
Jag ska hämta dina barn från öster
och samla dig från väster.
6 (E) Jag ska säga till länderna i norr:
"Ge hit!"
och till södern:
"Håll dem inte tillbaka!
För hit mina söner fjärran ifrån
och mina döttrar
från jordens ände,
7 (F) var och en som är uppkallad
efter mitt namn
och som jag skapat till min ära,
som jag format och gjort."
Jesus mättar fyra tusen män
32 (A) Jesus kallade till sig sina lärjungar och sade: "Jag lider med folket. Nu har de varit hos mig i tre dagar, och de har inget att äta. Jag vill inte skicka hem dem hungriga, för de kan bli utmattade på vägen."
33 Lärjungarna frågade honom: "Varifrån ska vi här i ödemarken få så mycket bröd att vi kan mätta så många?" 34 Jesus sade till dem: "Hur många bröd har ni?" De svarade: "Sju, och några små fiskar."
35 Då sade han åt folket att slå sig ner på marken. 36 Han tog de sju bröden och fiskarna, tackade Gud, bröt bröden och gav åt lärjungarna, och lärjungarna gav åt folket. 37 Alla åt och blev mätta, och man plockade upp bitarna som blivit över, sju korgar fulla. 38 De som hade ätit var fyra tusen män, förutom kvinnor och barn. 39 Sedan sände han i väg folket, steg i båten och for över till Magadans område[a].
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation