Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
8 (A) Du stillar havens brus,
böljornas brus och folkens oro.
9 De som bor vid jordens ändar
häpnar för dina tecken,
öster och väster[a]
fyller du med jubel.
10 (B) Du tar hand om jorden
och vattnar den,
du gör den mycket rik.
Guds flod är full av vatten.
Du skaffar säd åt människorna
när du så bereder jorden.
11 (C) Du vattnar dess fåror
och jämnar det plöjda,
du mjukar upp den med skurar
och välsignar dess gröda.
12 (D) Du kröner året[b] med ditt goda,
dina spår dryper av rikedom.
13 (E) Vildmarkens beten dryper,
höjderna klär sig i glädje,
Jakobs avtal med Laban
25 När Rakel hade fött Josef[a], sade Jakob till Laban: ”Låt mig resa. Jag vill bege mig hem till min bygd och till mitt land. 26 (A) Ge mig mina hustrur och mina barn som jag har arbetat hos dig för, så ger jag mig av. Du vet ju själv hur jag har arbetat för dig.” 27 Laban svarade honom: ”Låt mig finna nåd för dina ögon. Genom spåtecken[b] förstår jag att Herren har välsignat mig för din skull.” 28 Han tillade: ”Bestäm vad du vill ha i lön av mig, så ska jag ge dig det.”
29 Jakob sade till honom: ”Du vet själv hur jag har arbetat för dig och vad det har blivit av din boskap hos mig. 30 Det lilla du hade innan jag kom har förökat sig och blivit mycket, för Herren har välsignat dig var jag än gått fram. Men när ska jag få göra något för mitt eget hus?” 31 Han svarade: ”Vad ska jag ge dig?”
Jakob sade: ”Du ska inte ge mig något alls. Om du gör som jag säger ska jag fortsätta som herde för din hjord och vakta den. 32 Jag vill gå igenom hela din hjord i dag och skilja ut alla spräckliga och brokiga djur – alla mörka djur bland lammen[c] och de brokiga och spräckliga bland getterna. Det ska vara min lön. 33 När du sedan kommer för att se med egna ögon vad som blivit min lön, då ska min rättfärdighet vara mitt vittne. Alla getter hos mig som inte är spräckliga eller brokiga och alla lamm som inte är mörka ska räknas som stulna.” 34 ”Det är bra”, sade Laban. ”Det får bli som du har sagt.”
35 Samma dag skilde Laban ut de strimmiga och brokiga bockarna och alla spräckliga och brokiga hongetter, alla som det fanns något vitt på, och alla lamm som var mörka. Dessa lämnade han i sina söners vård. 36 Han satte ett avstånd på tre dagsresor mellan sig och Jakob. Och Jakob fick sedan vakta Labans övriga hjord.
Sann och falsk visdom
13 (A) Är någon av er vis och förståndig, då ska han visa sina gärningar genom ett klokt, vänligt och gott uppträdande. 14 Men bär ni bitter avund och rivalitet[a] i ert hjärta, ska ni inte skryta och ljuga i strid mot sanningen. 15 (B) En sådan "vishet" kommer inte från ovan utan är jordisk, oandlig[b], demonisk. 16 (C) För där det finns avund och rivalitet, där finns också oordning och all slags ondska.
17 Men visheten från ovan är först och främst ren, dessutom fredlig, mild, följsam, full av barmhärtighet och goda frukter, opartisk[c] och uppriktig. 18 (D) Rättfärdighetens frukt sås i frid och ges åt dem som skapar frid.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation