Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
13 [a]Du har skapat mina njurar[b],
du vävde mig i moderlivet.
14 [c]Jag tackar dig för att
jag är så underbart skapad.
Underbara är dina verk,
min själ vet det så väl[d].
15 Benen i min kropp
var inte osynliga för dig
när jag formades i det fördolda,
när jag bildades i jordens djup.
16 [e]Dina ögon såg mig
när jag bara var ett foster.
Alla mina dagar blev skrivna
i din bok,
formade innan någon av dem
hade kommit.
Rakel dör
16 Sedan bröt de upp från Betel. När det var en bit kvar till Efrata började Rakel föda, och förlossningen var svår[a]. 17 När det var som svårast sade barnmorskan till henne: ”Var inte orolig! Du får en son den här gången också.” 18 Men när hennes själ skulle lämna henne – hon var döende – gav hon honom namnet Ben-Oni.[b] Men hans far kallade honom Benjamin[c].
19 (A) Rakel dog och begravdes vid vägen till Efrata, det vill säga Betlehem. 20 Jakob reste en stod på hennes grav. Det är den som än i dag kallas Rakels gravsten[d].
21 Och Israel bröt upp därifrån och reste sitt tält på andra sidan Herdetornet. 22 (B) Medan Israel bodde där i landet hände det att Ruben gick in till sin fars bihustru[e] Bilha och låg med henne. Och Israel fick höra det.
Jakobs söner
Jakob hade tolv söner. 23 (C) Leas söner var Ruben, Jakobs förstfödde, samt Simeon, Levi, Juda, Isaskar och Sebulon. 24 (D) Rakels söner var Josef och Benjamin. 25 (E) Rakels slavinna Bilhas söner var Dan och Naftali. 26 (F) Leas slavinna Silpas söner var Gad och Asher. Detta var Jakobs söner, och de föddes åt honom i Paddan-Aram.
Isak dör
27 (G) Jakob kom hem till sin far Isak i Mamre vid Kirjat-Arba, det vill säga Hebron, där Abraham och Isak hade bott som främlingar. 28 Och Isak levde hundraåttio år[f]. 29 Sedan gav han upp andan och dog och samlades till sitt folk, gammal och mätt på att leva. Hans söner Esau och Jakob begravde honom.
15 (A) När Jesus fick veta det, drog han sig undan därifrån.
Herrens tjänare
Många följde honom, och han botade dem alla. 16 Han förbjöd dem strängt att avslöja vem han var, 17 för att det skulle uppfyllas som var sagt genom profeten Jesaja:
18 [a]Se min tjänare som jag utvalt,
min älskade som min själ
gläder sig över.
Jag ska sända min Ande
över honom,
och han ska förkunna rätten
för folken.
19 Han ska inte gräla eller ropa,
ingen ska höra hans röst
på gatorna.
20 Ett brutet strå
ska han inte krossa,
en rykande veke
ska han inte släcka,
fram till det att han har fört
rätten till seger.
21 (B) Och till hans namn
ska folken sätta sitt hopp.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation