Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
8 Hör, min väns röst!
Se, där kommer han!
Han springer över bergen,
han hoppar fram över höjderna.
9 Min vän är som en gasell
eller en ung hjort.
Nu står han där bakom vår vägg,
han kikar in genom fönstret,
han ser in genom gallret.
10 Min vän börjar tala,
han säger till mig:
Brudgummen
Res dig, min älskade,
min sköna, och kom!
11 Se, vintern är över,
regntiden slut och förbi.
12 Blommorna visar sig på marken,
sångens tid[a] har kommit
och turturduvans röst
hörs i vårt land.
13 (A) Fikonträdets frukter rodnar,[b]
vinstockarna blommar
och sprider sin doft.
Res dig, min älskade,
min sköna, och kom!
Esau ber om Isaks välsignelse
30 När Isak hade gett Jakob sin välsignelse och Jakob just hade gått ut från honom, kom hans bror Esau hem från jakten. 31 Också han lagade en god rätt och bar in den till sin far och sade: ”Nu kan far sätta sig upp och äta av sin sons vilt och sedan välsigna honom.” 32 Hans far Isak frågade honom: ”Vem är du?” Han svarade: ”Jag är Esau, din förstfödde.”
33 Då blev Isak mycket förskräckt och sade: ”Vem var då jägaren som kom med sitt vilt till mig? Jag åt av allt innan du kom och jag välsignade honom. Välsignad kommer han också att bli.” 34 När Esau hörde vad hans far sade, ropade han högt och bittert: ”Far, välsigna mig också!” 35 Men han svarade: ”Din bror kom med svek och tog din välsignelse.” 36 (A) Då sade Esau: ”Heter han inte Jakob![a] Och nu har han bedragit mig två gånger! Han tog min förstfödslorätt och nu tog han min välsignelse också.”
Och han frågade: ”Har du ingen välsignelse kvar för mig?” 37 Isak sade då till Esau: ”Se, jag har satt honom till herre över dig och gett honom alla hans bröder till tjänare, och försett honom med säd och vin. Vad ska jag då göra för dig, min son?” 38 (B) Esau sade till sin far: ”Var det den enda välsignelse du hade, far? Välsigna mig också, far!” Och han började storgråta. 39 Då svarade hans far Isak honom:
”Se, fjärran från jordens fruktbarhet
ska din boning vara,
och utan dagg från himlen där ovan.
40 (C) Av ditt svärd ska du leva
och din bror ska du tjäna.
Men när du blir rastlös[b]
ska du slita hans ok[c]
från din nacke.”
Jakob flyr till Harran
41 Esau fylldes av hat mot Jakob på grund av välsignelsen som hans far hade gett Jakob. Han sade till sig själv: ”Snart kommer tiden då vi ska sörja vår far. Då ska jag döda min bror Jakob.”
42 När det berättades för Rebecka vad hennes äldre son Esau hade sagt, skickade hon efter sin yngre son Jakob och sade till honom: ”Din bror Esau tänker hämnas på dig och döda dig. 43 (D) Så lyssna nu, min son, på mig! Fly till min bror Laban i Harran 44 och stanna hos honom en tid tills din brors vrede har lagt sig. 45 (E) När din bror inte är arg på dig längre och han har glömt vad du gjort mot honom, då ska jag skicka bud och hämta dig därifrån. Varför skulle jag mista er båda[d] på en och samma dag?”
46 (F) Sedan sade Rebecka till Isak: ”Jag är trött på livet på grund av de hetitiska kvinnorna[e]. Om Jakob tar sig en hustru bland landets kvinnor, en hetitiska som dessa, vad ska jag då leva för?”
Guds dom över hedningarna
18 Guds vrede uppenbaras från himlen över all ogudaktighet och orättfärdighet hos människor som i orättfärdighet undertrycker sanningen. 19 (A) Det man kan veta om Gud är uppenbart bland dem, eftersom Gud har uppenbarat det för dem. 20 (B) Ända från världens skapelse syns och uppfattas hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomliga natur, genom de verk han har skapat. Därför är de utan ursäkt.
21 (C) Trots att de kände till Gud prisade de honom inte som Gud eller tackade honom, utan de förblindades av sina falska föreställningar så att mörkret sänkte sig över deras oförståndiga hjärtan. 22 (D) De påstod att de var visa, men de blev dårar 23 (E) och bytte ut den odödlige Gudens härlighet mot bilder av dödliga människor, av fåglar, fyrfotadjur och kräldjur. 24 (F) Därför utlämnade Gud dem åt deras hjärtans begär så att de orenade och förnedrade sina kroppar med varandra[a]. 25 De bytte ut Guds sanning mot lögnen och dyrkade och tjänade det skapade i stället för Skaparen, han som är välsignad i evighet. Amen.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation