Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

Abraham offrar Isak

22 ^(A) En tid därefter satte Gud Abraham på prov. Han sade till honom: ”Abraham!” Han svarade: ”Ja, här är jag.” ^2 (B) Då sade han: ”Ta din son Isak, din ende son^[a] som du älskar, och gå till Moria land^[b] och offra honom^[c] där som brännoffer på ett berg som jag ska visa dig.”

³ Tidigt nästa morgon sadlade Abraham sin åsna och tog med två av sina tjänare och sin son Isak. Sedan han huggit ved till brännoffer, gav han sig i väg mot platsen dit Gud hade sagt åt honom att gå. ⁴ På tredje dagen lyfte Abraham blicken och fick se platsen på avstånd. ⁵ Han sade då till sina tjänare: ”Stanna här med åsnan. Jag och pojken^[d] går dit bort för att tillbe. Sedan kommer vi tillbaka till er.”

⁶ Abraham tog veden till brännoffret och lade den på sin son Isak. Själv tog han elden och kniven, och de gick båda tillsammans. ⁷ Isak sade till sin far Abraham: ”Far!” Han svarade: ”Jag är här, min son.” Han sade: ”Vi har eld och ved, men var är lammet till brännoffret?” ⁸ Abraham svarade: ”Gud kommer att utse åt sig lammet till brännoffret, min son.” Så fortsatte de sin vandring tillsammans.

⁹ När de kom fram till den plats som Gud hade sagt till Abraham, byggde han ett altare där och gjorde i ordning veden. Sedan band han sin son Isak^[e] och lade honom på altaret ovanpå veden. ¹⁰ Och Abraham räckte ut handen och tog kniven för att slakta sin son.

¹¹ Då ropade Herrens ängel till honom från himlen: ”Abraham! Abraham!” Han svarade: ”Jag är här.” ^12 (C) Då sade han: ”Lyft inte din hand mot pojken och gör inte något mot honom. Nu vet jag att du fruktar Gud, när du inte ens har undanhållit mig din ende son.”

¹³ Abraham såg sig omkring och fick då syn på en bagge bakom sig som hade fastnat med hornen i ett snår. Abraham gick dit och tog baggen och offrade den som brännoffer i stället för sin son. ¹⁴ Och Abraham kallade platsen Herren förser^[f]. I dag säger man: Berget där Herren förser.

I djup ångest

13 För körledaren. En psalm av David.

^12 (A) Synden ska därför inte regera i er dödliga kropp så att ni lyder dess begär. ^13 (B) Ställ inte era kroppar i syndens tjänst som redskap^[a] för orättfärdigheten, utan ställ er i Guds tjänst. Ni som var döda men nu lever, ställ era kroppar i Guds tjänst som redskap för rättfärdigheten. ^14 (C) Synden ska inte vara herre över er, för ni står inte under lagen utan under nåden.

^15 (D) Hur är det då? Ska vi synda, eftersom vi inte står under lagen utan under nåden? Verkligen inte! ^16 (E) Vet ni inte att om ni ställer er som slavar under någon och lyder honom, då är ni hans slavar och det är honom ni lyder: antingen synden, vilket leder till död, eller lydnaden vilket leder till rättfärdighet?

¹⁷ Men Gud vare tack! Ni var slavar under synden, men nu har ni av hjärtat börjat lyda den lära som ni blivit överlämnade åt. ^18 (F) Nu är ni befriade från synden och slavar hos rättfärdigheten – ^19 (G) jag använder en enkel bild för er mänskliga svaghets skull. Så som ni förr ställde era kroppar i orenhetens och laglöshetens tjänst till laglöshet, så ska ni nu ställa era kroppar i rättfärdighetens tjänst till helgelse.

²⁰ När ni var slavar under synden var ni fria från rättfärdigheten. ^21 (H) Men vad fick ni då för frukt? Sådant som ni nu skäms över, eftersom det slutar i döden. ^22 (I) Men nu när ni är befriade från synden och slavar hos Gud, får ni helgelse som frukt och till slut evigt liv. ^23 (J) Syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv i Kristus Jesus, vår Herre.

^40 (A) Den som tar emot er tar emot mig, och den som tar emot mig tar emot honom som har sänt mig. ^41 (B) Den som tar emot en profet för att det är en profet ska få en profets lön, och den som tar emot en rättfärdig för att det är en rättfärdig ska få en rättfärdigs lön. ⁴² Och den som bara ger till en av dessa små en bägare friskt vatten, därför att det är en lärjunge – jag säger er sanningen: Han ska inte gå miste om sin lön."