Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
De gudlösas dårskap
14 [a](A) För körledaren. Av David.
Dåren säger i sitt hjärta:
"Det finns ingen Gud."
Onda och vidriga
är deras gärningar,
ingen finns som gör det goda.
2 (B) Herren blickar ner från himlen
över människors barn
för att se om det finns
någon som förstår,
någon som söker Gud.
3 (C) Men alla har avfallit,
alla är fördärvade.
Ingen finns som gör det goda,
inte en enda.
13 (A) Se, han stiger upp som ett moln,
hans vagnar är som en stormvind,
hans hästar är snabbare än örnar.
Ve oss, vi är förlorade!
14 (B) Tvätta bort ondskan från ditt hjärta,
Jerusalem, så att du blir räddad!
Hur länge ska onda tankar
bo i ditt bröst?
15 (C) Från Dan[a] hörs en röst ropa,
från Efraims berg
en som bådar olycka.
16 Kungör för folken,
tala om för Jerusalem:
En belägringshär kommer
från fjärran land
och höjer sitt rop mot Juda städer.
17 (D) Som väktare kring ett åkerfält
omringar de henne,
för hon har varit upprorisk
mot mig, säger Herren.
18 (E) Din väg och dina gärningar
vållar dig detta.
Din ondska gör att det blir så bittert,
att plågan träffar dig
ända in i hjärtat.
19 (F) O, mitt inre, mitt inre!
Jag vrider mig av smärta
i mitt hjärtas djup.
Mitt hjärta klagar i mig,
jag kan inte tiga,
för min själ har hört
hornstötar och stridsrop.
20 Katastrof på katastrof ropas ut,
hela landet läggs öde.
Plötsligt blir mina tält förstörda,
på ett ögonblick mina tältdukar.
21 Hur länge ska jag se stridsbaneret
och höra hornstötarna?
29 För larmet av ryttare och bågskyttar
flyr hela staden.
Man ger sig in i skogssnåren
och upp bland klipporna.
Alla städer är övergivna,
ingen människa bor i dem mer.
30 (A) Du ödelagda, vad vill du göra?
Även om du klär dig i scharlakan
och smyckar dig[a]
med smycken av guld,
om du förstorar dina ögon
med smink,
så gör du dig vacker förgäves.
Dina älskare föraktar dig,
de vill ta ditt liv.
31 (B) För jag hör rop
som från en födande kvinna,
ångestrop
som från en förstföderska.
Det är dottern Sions röst.
Hon flämtar,
hon räcker ut sina händer:
”O, ve mig!
Mitt liv tynar bort
inför mördare.”
11 (A) Jag är den gode herden. Den gode herden ger sitt liv för fåren. 12 (B) Den som är lejd och inte är herden som äger fåren, han överger fåren och flyr när han ser vargen komma, och vargen river dem och skingrar hjorden. 13 Den som är lejd bryr sig inte om fåren.
14 (C) Jag är den gode herden. Jag känner mina får, och mina får känner mig, 15 liksom Fadern känner mig och jag känner Fadern. Och jag ger mitt liv för fåren. 16 (D) Jag har också andra får som inte hör till den här fållan[a]. Också dem måste jag leda, och de kommer att lyssna till min röst. Så ska det bli en hjord och en herde. 17 Fadern älskar mig därför att jag ger mitt liv för att sedan ta det tillbaka. 18 (E) Ingen tar det ifrån mig, utan jag ger det av fri vilja. Jag har makt att ge det, och jag har makt att ta tillbaka det. Det budet har jag fått av min Far."
19 (F) Efter de orden blev det på nytt splittring bland judarna. 20 (G) Många av dem sade: "Han är besatt och galen. Varför lyssnar ni på honom?" 21 Andra sade: "Så talar inte en som är besatt. En ond ande kan väl inte öppna ögonen på blinda?"
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation