Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Herren känner mig
139 [a]För körledaren. En psalm av David.
Herre, du rannsakar mig
och känner mig.
2 [b]Om jag sitter eller står vet du det,
du förstår mina tankar fjärran ifrån.
3 [c]Om jag går eller ligger ser du det,
med alla mina vägar
är du förtrogen.
4 Innan ordet är på min tunga
vet du, Herre, allt om det.
5 Du omsluter mig på alla sidor
och håller mig i din hand.
6 Den kunskapen är för underbar
för mig,
den är så hög att jag inte kan
fatta den.
13 [a]Du har skapat mina njurar[b],
du vävde mig i moderlivet.
14 [c]Jag tackar dig för att
jag är så underbart skapad.
Underbara är dina verk,
min själ vet det så väl[d].
15 Benen i min kropp
var inte osynliga för dig
när jag formades i det fördolda,
när jag bildades i jordens djup.
16 [e]Dina ögon såg mig
när jag bara var ett foster.
Alla mina dagar blev skrivna
i din bok,
formade innan någon av dem
hade kommit.
Profetkallets vånda
10 (A) ”Ve mig, min mor,
att du fött mig,
en man som skapar strid
och osämja för hela landet!
Jag har inte lånat dem något
och de har inte gett lån till mig.
Ändå förbannar alla mig.”
11 (B) Men Herren svarade: ”Sannerligen, jag ska styrka dig så att det går väl för dig. Sannerligen, jag ska göra så att dina fiender kommer och bönfaller inför dig i olyckans och nödens tid. 12 Kan man bryta sönder järn, järn från norr eller koppar?
13 (C) Din rikedom och dina skatter ska jag lämna till plundring, men inte för betalning, utan för alla dina synders skull i hela ditt land. 14 (D) Och jag ska föra bort dig med dina fiender till ett land du inte känner, för min vredes eld är upptänd och den ska brinna mot er.”
15 Herre, du förstår.
Tänk på mig
och ta hand om mig,
och ge mig hämnd
på mina förföljare.
Ryck inte bort mig,
du som är sen till vrede.
Tänk på hur jag hånas
för din skull.
16 (E) Dina ord kom och jag åt dem,
ditt ord blev mitt hjärtas fröjd
och glädje,
för jag är uppkallad
efter ditt namn,
Herre Gud Sebaot.
17 (F) Jag har inte suttit tillsammans
med gycklare för att roa mig.
Eftersom din hand var över mig
satt jag ensam,
för du har fyllt mig med vrede.
18 (G) Varför ska jag ständigt plågas,
och varför är mitt sår oläkbart?
Det vill inte läka.
Du har blivit för mig
som en sinande bäck,
som ett vatten
som ingen kan lita på.
19 Därför säger Herren så:
Om du vänder om
låter jag dig komma tillbaka,
och du ska få tjäna mig.
Om du skiljer det äkta
från det oäkta
ska du bli som min mun.
Folket ska vända tillbaka till dig,
men du ska inte vända tillbaka
till dem.
20 (H) Jag ska göra dig till en fast
kopparmur mot detta folk.
De ska strida mot dig,
men de kan inte besegra dig,
för jag är med dig
för att hjälpa dig och rädda dig,
säger Herren.
21 Jag ska rädda dig
ur de ondas våld
och befria dig
ur våldsmännens hand.
25 (A) Jag tyckte dock det var nödvändigt att skicka tillbaka Epafroditus[a] till er, min broder, medarbetare och medkämpe som ni sände för att hjälpa mig med vad jag behövde. 26 Han har längtat efter er alla och varit orolig, eftersom ni har hört att han blivit sjuk. 27 Och han var verkligen sjuk, nära döden. Men Gud förbarmade sig över honom, och inte bara över honom utan också över mig så att jag inte skulle få sorg på sorg.
28 Därför är jag så mycket mer angelägen att sända honom, så att ni får glädjen att återse honom och jag själv får känna lättnad. 29 (B) Ta nu emot honom i Herren med all glädje. Visa uppskattning för sådana som han, 30 för han var nära döden i sitt arbete för Kristus. Han satte sitt liv på spel för att ge mig den hjälp som ni inte kunde ge.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation