Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Bön när fienderna tycks segra
44 För körledaren. En vishetspsalm
av Koras söner.
2 (A) Gud, vi har hört med våra öron,
våra fäder har berättat för oss
om den gärning du gjorde
på deras tid, i forna dagar.
3 (B) Med din hand
fördrev du hednafolken,
men våra fäder planterade du.
Andra folk förgjorde du,
men dem lät du breda ut sig.
4 (C) Det var inte med sitt svärd
som de intog landet,
inte deras egen arm
som frälste dem.
Nej, det var din högra hand,
din arm och ditt ansiktes ljus,
för du älskade dem.
5 Du är min kung, o Gud.
Ge befallning om frälsning
för Jakob!
6 (D) Genom dig ska vi slå ner
våra fiender,
genom ditt namn trampa ner
våra motståndare.
7 (E) Jag litar inte till min båge,
mitt svärd kan inte frälsa mig.
8 Nej, du har frälst oss
från våra fiender,
du lät dem som hatar oss
få skämmas.
9 (F) Gud, vi lovar dig dagen lång,
vi prisar ditt namn för evigt.
Sela
10 (G) Ändå har du förkastat oss
och vanärat oss,
du drar inte ut med våra härar.
11 Du låter oss ge vika för fienden,
och de som hatar oss tar byte.
12 Du gör oss till slaktfår
och skingrar oss
bland hednafolken.
13 (H) Du säljer ditt folk för ingenting,
du gör ingen vinst på affären.
14 (I) Du gör oss till åtlöje
för våra grannar,
till spott och spe
för dem som bor omkring oss.
15 Du gör oss till ett ordspråk
bland hednafolken,
man skakar på huvudet
bland folken.
16 (J) Dagen lång är min vanära inför mig,
mitt ansikte täcks av skam
17 (K) när jag hör den som hånar och hädar,
när jag ser fienden
och den hämndlystne.
18 Allt detta har drabbat oss,
men vi har inte glömt dig
eller svikit ditt förbund.
19 Våra hjärtan har inte vänt sig bort,
våra steg har inte vikit från din väg.
20 Men du har krossat oss
där schakaler bor
och låtit dödens skugga
falla över oss.
21 Om vi hade glömt vår Guds namn
och sträckt våra händer
mot en främmande gud,
22 (L) skulle då inte Gud ha märkt det,
han som känner hjärtats
hemligheter?
23 (M) Nej, för din skull
dödas vi dagen lång,
vi räknas som slaktfår.
24 Vakna! Varför sover du, Herre?
Vakna upp, förkasta oss inte
för alltid!
25 Varför döljer du ditt ansikte
och glömmer vårt lidande
och betryck?
26 Vår själ är nerböjd i stoftet,
vår kropp är nertryckt mot jorden.
27 Grip in och hjälp oss!
Friköp oss för din nåds skull.
Efraims och Samariens ondska
7 (B) När jag vill hela Israel,
då avslöjas
Efraims missgärning
och Samariens ondska,
för de begår svek,
tjuvar gör inbrott
och rövarband plundrar
på vägarna.
2 (C) I sina hjärtan tänker de inte på
att jag kommer ihåg
all deras ondska.
Nu är de omringade
av sina gärningar,
de är inför mitt ansikte.
3 Med sin ondska gläder de kungen
och med sina lögner furstarna.
4 Alla är de äktenskapsbrytare.
De liknar en ugn
som bagaren värmt upp.
När han knådat degen
slutar han elda
tills degen har jäst.
5 (D) På vår kungs dag
drack sig furstarna
febriga av vin,
själv räckte han smädarna handen.
6 De kommer nära,
deras hjärtan är som en ugn
där de ligger i försåt.
Hela natten sover deras bagare,
men på morgonen brinner han
som en flammande eld.
7 (E) Alla är de heta som en ugn
och förtär sina domare.
Alla deras kungar har fallit,
ingen bland dem åkallar mig.
8 (F) Efraim blandar sig med andra folk,
han är som en brödkaka
som inte har vänts.
9 Främlingar har förtärt hans kraft
men han förstår det inte,
trots att han fått gråa hår
märker han det inte.
10 (G) Israels högmod vittnar
mot honom.
De vänder inte om
till Herren sin Gud
och söker inte hans hjälp
trots allt detta.
11 (H) Efraim har blivit som en duva,
naiv och utan vett.
De kallar på Egypten,
de går till Assur.
12 (I) Men när de går
kastar jag mitt nät över dem,
drar ner dem
som fåglar under himlen.
Jag ska straffa dem
så som de hört i sin församling[b].
13 Ve över dem,
för de har flytt bort från mig!
Fördärv över dem,
för de har gjort uppror
mot mig!
Jag ville friköpa dem,
men de har talat lögner
mot mig.
14 (J) De ropar inte till mig av hjärtat
utan klagar på sina bäddar.
De oroar sig[c] för säd och vin
men vänder sig bort från mig.
15 Det var jag som lärde dem
och stärkte[d] deras armar,
men de har ont i sinnet mot mig.
16 (K) De vänder om,
men inte till den som är därovan.
De liknar en båge som sviker.
Deras furstar ska falla för svärd
på grund av sina hätska tungor.
Det ska bli deras vanära
i Egyptens land.
43 Ni har hört att det är sagt:[a] Du ska älska din nästaoch hata din fiende[b]. 44 (A) Jag säger er: Älska era fiender och be för dem som förföljer er. 45 Då är ni er himmelske Fars barn, för han låter sin sol gå upp över onda och goda och låter det regna över rättfärdiga och orättfärdiga.
46 För om ni älskar dem som älskar er, vilken lön får ni för det? Gör inte tullindrivare[c] det också? 47 (B) Och om ni bara hälsar på era bröder, vad gör ni för märkvärdigt med det? Gör inte hedningar det också? 48 Var alltså fullkomliga, så som er himmelske Far är fullkomlig.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation