Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Människans förgänglighet
39 (A) För körledaren, till Jedutun[a]. En psalm av David.
2 (B) Jag sade:
"Jag ska akta mig
för att synda med min tunga,
jag ska sätta lås för min mun
så länge den gudlöse
är framför mig."
3 (C) Jag blev stum och tyst,
jag höll inne även med det goda,
och min plåga blev allt värre.
4 (D) Mitt hjärta brann inom mig,
medan jag grubblade
brann det som en eld.
Då talade jag
med min tunga:
5 (E) Herre, lär mig förstå mitt slut,
att mina dagar har en gräns,
så att jag inser hur förgänglig
jag är.
6 (F) Som en handsbredd
har du gjort mina dagar,
min livslängd är som ingenting
inför dig.
Alla människor är bara en vindpust,
hur säkra de än står. Sela
7 (G) Som en skuggbild
vandrar människan omkring,
oroar sig till ingen nytta,
samlar på hög
och vet inte vem som får det.
8 (H) Men vad hoppas jag nu på, Herre?
Till dig står mitt hopp.
9 Rädda mig från alla mina synder,
låt mig inte bli hånad av dårar.
10 (I) Jag tiger och öppnar inte min mun,
för det är du som har gjort det.
11 Vänd bort din plåga ifrån mig,
jag går under av din hands aga.
12 (J) När du tuktar någon för hans skuld,
förtär du som mal det han har kärt.
Alla människor är bara
en vindpust. Sela
17 Dessa var namnen på de män som Mose sände i väg för att speja i landet. Men Mose gav Hosea[a], Nuns son, namnet Josua.
18 Mose sände i väg dem för att speja i Kanaans land och sade till dem: ”Dra upp till Negev och vidare upp till Bergsbygden. 19 Se efter hur landet är, om folket som bor där är starkt eller svagt, om de är få eller många, 20 om landet där de bor är gott eller dåligt, om städerna där de bor är som läger eller om de är befästa, 21 om jorden är fet eller mager och om det finns träd där eller inte. Visa er modiga och ta med er hit av landets frukt.” Det var den tid då de första druvorna mognade.
22 De gav sig av och spejade i landet från öknen Zin ända till Rehob där vägen går till Hamat[b].
23 (A) De drog upp till Negev och kom till Hebron. Där bodde Ahiman, Sheshaj och Talmaj, Anaks avkomlingar. – Hebron byggdes sju år före Soan[c] i Egypten. – 24 (B) De kom till Druvdalen. Där skar de av en gren med en ensam druvklase. Den bars sedan på en stång av två man. Dessutom tog de granatäpplen och fikon. 25 Platsen kallades sedan Druvdalen på grund av den druvklase som Israels barn skar av där.
26 Efter fyrtio dagar vände de tillbaka sedan de hade spejat i landet. 27 De gav sig i väg och kom till Mose och Aron och hela Israels församling i öknen Paran i Kadesh,[d] där de avgav rapport för dem och hela församlingen och visade dem landets frukt.
Senapskornet
18 (A) Därefter sade han: "Vad liknar Guds rike? Vad ska jag jämföra det med? 19 (B) Det liknar ett senapskorn[a] som en man tar och sår i sin trädgård. Det växer upp och blir ett träd, och himlens fåglar bygger bo bland grenarna."
Surdegen
20 Vidare sade han: "Vad ska jag likna Guds rike vid? 21 (C) Det liknar en surdeg, som en kvinna tar och blandar in i tre mått[b] mjöl tills allt blir syrat."
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation