Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

Herre, du rannsakar mig
    och känner mig.
^2 [b]Om jag sitter eller står vet du det,
    du förstår mina tankar fjärran ifrån.
^3 [c]Om jag går eller ligger ser du det,
    med alla mina vägar
        är du förtrogen.
⁴ Innan ordet är på min tunga
    vet du, Herre, allt om det.
⁵ Du omsluter mig på alla sidor
    och håller mig i din hand.
⁶ Den kunskapen är för underbar
        för mig,
    den är så hög att jag inte kan
        fatta den.

^13 [a]Du har skapat mina njurar^[b],
    du vävde mig i moderlivet.
^14 [c]Jag tackar dig för att
        jag är så underbart skapad.
    Underbara är dina verk,
        min själ vet det så väl^[d].
¹⁵ Benen i min kropp
        var inte osynliga för dig
    när jag formades i det fördolda,
        när jag bildades i jordens djup.
^16 [e]Dina ögon såg mig
        när jag bara var ett foster.
    Alla mina dagar blev skrivna
        i din bok,
    formade innan någon av dem
        hade kommit.

^17 [f]Hur ofattbara^[g] är inte dina tankar
        för mig, Gud,
    hur väldig är inte
        deras mångfald!
¹⁸ Räknar jag dem
        är de fler än sandkornen.
    När jag vaknar är jag kvar hos dig.

”Mitt hjärta fröjdar sig i Herren,
    mitt horn är upphöjt genom Herren.
Min mun är vidöppen
        mot mina fiender,
    för jag gläder mig i din frälsning.
^2 (B) Ingen är helig som Herren,
        för ingen finns utom dig.
    Ingen klippa är som vår Gud.
³ Tala inte så högmodigt,
    låt inte fräcka ord komma
        från er mun,
    för Herren är en Gud som vet allt,
        och hos honom vägs gärningarna.
⁴ Hjältarnas bågar är brutna,
    men de stapplande rustar sig
        med kraft.
^5 (C) De mätta måste tjäna för bröd,
    men de hungriga hungrar inte mer.
Den ofruktsamma föder sju barn,
    men den som fick många söner
        tynar bort.

^6 (D) Herren dödar och gör levande,
    han för ner i dödsriket
        och upp därifrån.
⁷ Herren gör fattig och han gör rik,
    han ödmjukar och han upphöjer.
^8 (E) Han reser den ringe ur stoftet,
    han lyfter den fattige ur dyn
        för att sätta honom
            bland furstar.
    Och han låter honom ärva
        härlighetens tron,
    för jordens grundpelare är Herrens,
        på dem har han byggt världen.
^9 (F) Sina frommas fötter bevarar han,
    men de ogudaktiga
        tystas i mörkret,
    för av egen kraft är ingen stark.
^10 (G) De som strider mot Herren
            blir krossade,
        mot dem dundrar han i himlen.
    Herren dömer jordens ändar
        och ger makt åt sin kung.
    Han upphöjer sin smordes horn.”