Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

^13 [b]Men du, Herre, tronar för evigt,
    ihågkommen av släkte efter släkte.
^14 [c]Du ska gripa in
    och förbarma dig över Sion,
        det är dags att du visar det nåd.
    Ja, tiden är inne,
¹⁵ för dina tjänare älskar dess stenar,
    de lider med dess grus.

^16 [d]Folken ska vörda Herrens namn
    och jordens alla kungar
        din härlighet,
¹⁷ när Herren bygger upp Sion
    och visar sig i sin härlighet.
¹⁸ Han vänder sig till
        den utblottades bön
    och föraktar den inte.
^19 [e]Det ska skrivas ner
        för ett kommande släkte,
    ett folk som han skapar
        ska prisa Herren,
²⁰ för han blickar ner
        från sin heliga höjd,
    Herren ser ner
        från himlen till jorden
^21 [f]för att höra den fångnes klagan
    och befria dödens barn.
²² Herrens namn
        ska förkunnas i Sion
    och hans lov i Jerusalem,
^23 [g]när folk och riken samlas
    för att tjäna Herren.

²⁴ Han har försvagat min kraft
        på vägen,
    han har förkortat
        mina dagar.
^25 [h]Jag sade: Min Gud,
        ryck inte bort mig
            mitt i livet!
    Dina år varar
        från släkte till släkte.

^26 [i]För länge sedan^[j]
        lade du jordens grund,
    himlarna är dina händers verk.
^27 [k]De ska gå under,
        men du ska bestå.
    De ska alla nötas ut som kläder,
        du ska byta ut
    dem som en mantel
        och de försvinner^[l].
²⁸ Men du är densamme,
    och dina år har inget slut.

² O, att min sorg kunde vägas
    och min olycka läggas
        i samma vågskål!
³ Nu är den tyngre än havets sand,
    därför kan jag inte styra mina ord,
^4 (A) för den Allsmäktiges pilar
        har träffat mig,
    min ande dricker deras gift.
        Fasor från Gud
            går i stridsställning mot mig.
⁵ Skriar vildåsnan över sitt gräs,
    råmar oxen över sitt foder?
⁶ Kan det smaklösa ätas utan salt,
    finns det någon smak i äggets vita?
⁷ Jag vägrar röra det,
    det är kväljande mat för mig.

⁸ O, att min begäran blev hörd
    och att Gud uppfyllde min längtan,
^9 (B) att Gud ville krossa mig,
    räcka ut sin hand
        och skära av mitt liv!
¹⁰ Då vore det ändå min tröst,
        mitt jubel i skoningslös plåga,
    att jag inte förnekat
        den Heliges ord.

¹¹ Vad är då min kraft,
        att jag skulle hoppas?
    Vad är mitt slut,
        att jag skulle vara tålig?
¹² Är min kraft som stenens,
    min kropp av koppar?
¹³ Nej, hjälpen kommer inte från mig,
    varje utväg är stängd för mig.