Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

Psalm 5

Morgonbön under förföljelse

¹ För sångmästaren, till nehilót,^[a] en psalm av David.

Krig med arameerna

20 Ben-Hadad, som var kung i Aram, samlade hela sin här. Han hade med sig trettiotvå kungar, hästar och vagnar. Han drog upp och belägrade Samaria och angrep det. ² Han skickade sändebud in i staden till Israels kung Ahab ³ och lät säga honom: "Så säger Ben-Hadad: Ditt silver och ditt guld tillhör mig, och det bästa du har av kvinnor och barn tillhör mig också." ⁴ Israels kung svarade: "Som du har sagt, min herre konung: Jag själv och allt vad jag har tillhör dig." ⁵ Men sändebuden kom tillbaka och sade: "Så säger Ben-Hadad: Jag har ju sänt bud till dig och låtit säga: Ditt silver och ditt guld, dina kvinnor och dina barn skall du ge mig. ⁶ Vid den här tiden i morgon skall jag sända mina tjänare till dig, för att genomsöka ditt hus och dina tjänares hus. Allt som dina ögon ser på med lust skall de ta med sig och föra bort."

⁷ Då kallade Israels kung till sig alla de äldste i landet och sade: "Lägg märke till och se hur denne vill oss ont. När han sände bud till mig och begärde mina kvinnor och mina barn, mitt silver och mitt guld, vägrade jag ju inte att ge honom det." ⁸ Alla de äldste och allt folket sade till honom: "Hör inte på honom och gör honom inte till viljes." ⁹ Därefter svarade han Ben-Hadads sändebud: "Säg till min herre konungen: Allt vad du förra gången sände bud till din tjänare om det kommer jag att göra. Men det här kan jag inte acceptera." Sändebuden vände tillbaka med detta svar.

¹⁰ Då sände Ben-Hadad bud till honom och lät säga: "Gudarna må straffa mig både nu och senare, om Samarias grus skall räcka till att fylla händerna på allt det folk som följer mig." ¹¹ Men Israels kung svarade: "Säg honom: Inte bör den som sätter på sig svärdet berömma sig likt den som spänner det av sig." ¹² Så snart Ben-Hadad hörde detta svar, där han satt och drack med kungarna i lägertälten sade han till sina tjänare: "Gör er redo." Och de gjorde sig redo att anfalla staden.

¹³ Då kom en profet fram till Ahab, Israels kung, och sade: "Så säger Herren: Ser du hela denna stora massa? Jag skall i dag ge den i din hand, så att du skall inse att det är jag som är Herren." ¹⁴ Då frågade Ahab: "Genom vem?" Han svarade: "Så säger Herren: Genom provinshövdingarnas tjänare." Han frågade vidare: "Vem skall börja striden?" Han svarade: "Du själv." ¹⁵ Då inmönstrade han provinshövdingarnas tjänare, och de var 232. Därefter inmönstrade han allt folket, alla Israels män, 7 000 man.

¹⁶ Vid middagstiden gick de till anfall, just när Ben-Hadad höll på att berusa sig i lägertälten tillsammans med de 32 kungar som hade kommit för att hjälpa honom. ¹⁷ Provinshövdingarnas tjänare drog först ut. De spejare som Ben-Hadad sände ut underrättade honom om att folk kom ut från Samaria. ¹⁸ Då sade han: "Om de dragit ut i fredlig avsikt, så grip dem levande, och om de har dragit ut till strid, så grip dem också då levande."

¹⁹ Men när provinshövdingarnas tjänare och hären som följde dem hade kommit ut ur staden, ²⁰ högg de ner var och en sin man, och arameerna flydde och Israel förföljde dem. Ben-Hadad, kungen i Aram, kom undan på en häst, tillsammans med några ryttare. ²¹ Israels kung drog ut och slog både ryttarhären och vagnshären och vållade arameerna ett stort nederlag.

²² Men profeten kom fram till Israels kung och sade till honom: "Stärk nu din ställning och se över vad du bör göra, för nästa år kommer kungen i Aram att dra upp mot dig."

Varningar till de stridslystna

4 Varifrån kommer strider och tvister ibland er? Kommer de inte från begären, som för krig i era lemmar? ² Ni vill ha men får inget, ni dödar och är ivrare^[a] men kan inte vinna något. Ni kämpar och strider men har inget, därför att ni inte ber. ³ Ni ber men får inget, därför att ni ber illa - för att slösa bort allt på njutningar. ⁴ Ni trolösa, vet ni inte att vänskap med världen är fiendskap mot Gud? Den som vill vara världens vän blir Guds fiende. ⁵ Eller menar ni att det är tomma ord när Skriften säger:^[b] "Avundsjukt längtar den Ande som han har låtit bo i oss?" ⁶ Men större är nåden han ger. Därför heter det: Gud står emot de högmodiga, men de ödmjuka ger han nåd. ^{[c] 7} Underordna er därför Gud. Stå emot djävulen, så skall han fly bort från er.