Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

Debora och Barak

4 Efter Ehuds död gjorde Israels folk på nytt det som var ont i Herrens ögon ² och därför lät Herren dem hamna i kung Javins händer som regerade i Hasor i Kanaan. Högste befälhavare för hans här var Sisera som bodde i Haroshet Haggojim. ³ Sisera hade 900 stridsvagnar av järn och han gjorde livet outhärdligt för Israel i tjugo år. Israeliterna ropade då till Herren.

⁴ Israels domare vid det tillfället var Debora, Lappidots hustru, en profetissa. ⁵ Hon brukade sitta vid Deborapalmen mellan Rama och Betel i Efraims berglandskap. Dit kom israeliterna för att få hjälp att lösa sina tvister. ⁶ En dag kallade hon till sig Avinoams son Barak från Kedesh i Naftali och sa till honom: ”Herren, Israels Gud, befaller dig att mobilisera 10 000 man från Naftalis och Sebulons stammar. Ni ska bege er till berget Tabor. ⁷ Jag ska dra Javins här med alla dess stridsvagnar under Siseras befäl mot dig till Kishonbäcken, där du ska besegra dem.”

Gud ger nåd

123 En vallfartssång.

Var beredda när Jesus kommer tillbaka

5 Om tider och stunder behöver vi inte skriva till er, syskon, ² för ni vet mycket väl att Herrens dag kommer som en tjuv om natten. ³ Just när människorna säger: ”Det råder fred och trygghet”, då drabbas de av katastrofen, lika plötsligt som när värkarna sätter in hos en kvinna som ska föda barn. Och ingen ska komma undan.

⁴ Men ni, syskon, lever inte i mörkret, och därför kan den dagen inte överraska er som en tjuv. ⁵ Ni är alla ljusets och dagens barn. Vi tillhör inte natten eller mörkret. ⁶ Därför får vi inte sova som de andra utan måste hålla oss vakna och nyktra. ⁷ Det är på natten man sover, och på natten man dricker sig berusad. ⁸ Men vi som tillhör dagen måste vara nyktra och ta på oss trons och kärlekens bröstsköld och hoppet om räddning som en hjälm. ⁹ Gud har ju inte bestämt oss till att drabbas av vreden, utan att vi ska bli räddade genom vår Herre Jesus Kristus. ¹⁰ Han dog för oss för att vi för alltid ska leva med honom, vare sig vi är vakna eller sover. ¹¹ Därför ska ni uppmuntra varandra och bygga upp varandra, så som ni redan gör.

Liknelsen om de tre förvaltarna

(Luk 19:12-27)

¹⁴ Det blir nämligen som när en man reste utomlands. Han samlade sina tjänare och gav dem i uppdrag att förvalta hans förmögenhet medan han var borta. ¹⁵ Till den ene gav han fem säckar med pengar^[a], till den andre två säckar och till den tredje en säck, allt efter deras förmåga. Sedan reste han. ¹⁶ Mannen som hade fått fem säckar började genast köpa och sälja och tjänade snart ihop fem säckar till. ¹⁷ Mannen som hade fått två säckar gjorde likadant och tjänade ihop två säckar till. ¹⁸ Men den man som hade fått bara en säck gick och grävde en grop i marken och gömde sin herres pengar.

¹⁹ Efter en lång tid kom deras herre tillbaka och bad dem om redovisning. ²⁰ Den man som hade fått fem säckar med pengar kom då och gav honom tio säckar tillbaka och sa: ’Herre, du gav mig fem säckar med pengar. Här har jag tjänat ihop fem till.’

²¹ ’Bra!’ sa hans herre. ’Du är en god och pålitlig tjänare. Du har troget förvaltat den lilla summa du fick. Därför ska du få ansvar för mycket mer. Kom in och dela glädjen med din herre!’

²² Sedan kom den man fram som hade fått två säckar med pengar, och han rapporterade: ’Herre, du gav mig två säckar med pengar att förvalta, och jag har tjänat ihop två till.’

²³ ’Bra!’ sa hans herre. ’Du är en god och pålitlig tjänare. Du har troget förvaltat den lilla summa du fick. Därför ska du få ansvar för mycket mer. Kom in och dela glädjen med din herre!’

²⁴ Till sist kom den man fram som bara hade fått en säck med pengar, och han sa: ’Herre, jag vet att du är en hård man. Du skördar där du inte har sått och samlar ihop sådant du inte har planterat. ²⁵ Därför vågade jag inte ge mig in i några affärer, utan grävde ner pengarna i jorden. Här får du dem tillbaka!’

²⁶ Men hans herre svarade: ’Du är en ond och lat tjänare! Du visste att jag skördar där jag inte har sått och samlar ihop sådant jag inte har planterat. ²⁷ Då borde du åtminstone ha satt in mina pengar på banken, så att jag hade fått ränta på dem när jag kom tillbaka.

²⁸ Ta pengarna ifrån honom och ge dem till mannen som tiodubblade sin penningsäck. ²⁹ För den som har ska få ännu mer. Men den som inte har, han ska bli fråntagen till och med det han har. ³⁰ Kasta ut den odugliga tjänaren i mörkret här utanför. Där ska man gråta och skära tänder.’