Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

Andra boken

(42—72)

Klagopsalm, längtan efter Gud.^[a]

42 För körledaren. Maskil^[b]. Av Korachs ättlingar^[c].

Jetro ger Mose ett vist råd

(5 Mos 1:9-18)

¹³ Dagen därpå satte sig Mose ner för att tjäna som folkets domare och från morgonen till kvällen stod människor omkring honom.

¹⁴ När Moses svärfar såg hur mycket han hade att göra sa han: ”Varför försöker du klara av allt det här själv, medan folket får stå omkring dig och vänta hela dagen?” ¹⁵ ”Folket kommer till mig för att söka Guds vilja”, svarade Mose sin svärfar. ¹⁶ ”När de är oeniga kommer de till mig, och jag avgör mellan dem, och så undervisar jag dem om Guds bud och lagar.”

¹⁷ ”Det där är inte bra!” förklarade svärfadern. ¹⁸ ”Du sliter ut dig själv, och folket blir uttröttat. Det är alldeles för mycket för dig att sköta själv. ¹⁹ Hör nu på mitt råd och Gud kommer att vara med dig: Du ska vara folkets representant inför Gud och lägga fram deras ärenden inför honom. ²⁰ Du ska undervisa dem om Guds lagar och bud och hur de ska leva och handla. ²¹ Men du ska utse lämpliga män bland folket, sådana som är gudfruktiga och pålitliga och inte tar emot mutor, och dem ska du göra till ledare, somliga för tusen personer, andra för hundra, femtio eller tio personer. ²² Låt dessa alltid vara domare för folket. Om det är något som är komplicerat, kan de komma till dig med det, men alla mindre frågor ska de själva ta hand om. Det blir lättare för dig om ni hjälps åt. ²³ Om du gör så här och det sker på Guds befallning, kan du bättre klara av uppgiften och då kommer alla också att gå hem nöjda.”

²⁴ Mose lyssnade till sin svärfars råd och följde hans förslag. ²⁵ Han valde ut dugliga män från hela Israel och satte dem till ledare över folket, över tusen, hundra, femtio eller tio. ²⁶ De skulle alltid finnas till hands för att skipa rättvisa. De svårare fallen förde de fram inför Mose, men allt annat tog de själva hand om.

²⁷ Mose lät sedan sin svärfar återvända hem till sitt land.

¹⁵ En del förkunnar visserligen Kristus av avundsjuka och rivalitet. Men andra har rena motiv, ¹⁶ och de gör det av kärlek, eftersom de vet att jag har fått i uppdrag att försvara evangeliet. ¹⁷ De förstnämnda förkunnar Kristus av själviska, orena motiv, och tror att de kan göra det svårare för mig här i fängelset. ¹⁸ Men vad spelar det för roll? Vilka motiv de nu än har – falska eller sanna – så sprids i alla fall budskapet om Kristus, och det gör mig glad.

Ja, jag tänker fortsätta att glädja mig, ¹⁹ för jag vet att detta kommer att resultera i min räddning, tack vare era böner och hjälpen från Jesus Kristus Ande. ²⁰ Men jag förväntar mig och hoppas att jag aldrig ska behöva komma på skam, utan att jag frimodigt, nu som alltid, ska ära Kristus med min kropp, vare sig jag får leva eller måste dö. ²¹ Livet är ju för mig Kristus och döden en vinst.