Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Guds dom
75 För körledaren, ”Fördärva inte”[a]. En psalm av Asaf, en sång.
2 Vi prisar dig, Gud, vi prisar dig!
Ditt namn är nära, dina underverk förkunnas.[b]
3 ”Jag ska välja en bestämd tid,
jag ska döma rättvist.
4 Även om jorden och alla dess invånare skakar,
håller jag dess pelare stadiga. Séla
5 Jag säger till de övermodiga: ’Skryt inte!’
och till de gudlösa: ’Lyft inte hornen[c]!’ ”
6 Lyft inte era horn i höjden,
tala inte så styvnackat.
7 För varken från öster eller väster eller från öknen
kommer upphöjelsen.
8 Gud är den som dömer,
han förnedrar den ene och upphöjer den andre.
9 I sin hand håller Herren en bägare
med skummande, kryddat vin.
Han häller upp,
och alla ogudaktiga på jorden måste dricka,
ända till dräggen.
10 Men jag ska förkunna
och prisa Jakobs Gud i evighet.
11 ”Jag ska hugga av alla gudlösas horn
men upphöja de rättfärdigas.”
Herrens andra tal: Behemot och Leviatan
40 Då svarade Herren Job från stormen:
2 Gör dig beredd som en man!
Jag tänker fråga dig,
och du ska svara mig sedan.
3 Tänker du ifrågasätta min rättvisa, fördöma mig,
för att rättfärdiga dig själv?
4 Är din hand lika stark som Guds?
Kan du med din röst dundra som han?
5 Pryd dig då med höghet och dignitet,
klä dig i majestät och prakt.
6 Ge fritt utlopp för din vrede!
Se varje högmodig man och ödmjuka honom!
7 Se varje högmodig man och ödmjuka honom,
slå ner de ogudaktiga, där de står.
8 Begrav dem allesammans i stoftet,
bind deras ansikten till mörkret.
9 Då ska jag prisa dig
för att din egen styrka kan rädda dig.
10 Se på Behemot[a]!
Jag skapade den, precis som jag skapade dig.
Den äter gräs som en oxe.
11 Se på styrkan i dess länder
och kraften i dess bukmuskler!
12 Dess svans vajar som en ceder.
Senorna i dess lår är tätt sammanflätade.
13 Dess benpipor är som rör av koppar
och dess ben som stänger av järn.
14 Den tillhör det förnämsta bland Guds skapelser,
men Skaparen kan närma sig den med sitt svärd.[b]
15 Bergen ger den föda,
och där leker också alla de vilda djuren.
16 Den lägger sig under lotusträden,
i skydd av vassen och dyn.
17 Lotusträden ger den skugga,
pilarna bredvid floden omger den.
18 Hur vilt floden än svallar
skräms den inte,
den håller sig lugn,
även om själva Jordan vräker sig fram mot dess gap.
19 Kan någon gripa den i ögonen när den ligger på lur,
eller sätta den i snaror och sticka hål i dess nos?
20 Kan du dra upp Leviatan[c] med krok
eller slå ett rep runt dess tunga?
21 Kan du föra in ett rep i dess nos
eller genomborra dess käftar med en pik?
22 Ber den dig om nåd?
Vädjar den till dig i mjuka ordalag?
23 Gör den överenskommelser med dig?
Går den med på att du gör den till din slav för alltid?
24 Kan du tämja den till ett sällskapsdjur, som en fågel,
eller låta dina döttrar ha den i band?
25 Brukar uppköpare ge bud på den
och sälja den vidare?[d]
26 Kan du fylla dess hud med pilar
eller dess huvud med harpuner?
27 Om du rör den, kommer du att länge minnas den striden
och aldrig mer göra om försöket.
28 Nej, det är meningslöst att där hoppas på seger.
Blotta anblicken fäller en.
6 Låt oss därför nu lämna det man först behöver lära sig om Kristus och gå vidare till en undervisning som passar vuxna. Vi vill inte börja om från början igen och lägga grunderna: omvändelse från döda gärningar och tro på Gud, 2 undervisning om skillnaden i betydelse mellan dopet och andra tvagningar[a], om handpåläggning,[b] de dödas uppståndelse och en evig dom. 3 Så vill vi göra, om Gud tillåter det.
Varning för att överge Jesus Kristus
4 För de människor som en gång blivit upplysta och smakat den himmelska gåvan, fått del av den heliga Anden 5 och smakat Guds goda ord och den kommande tidsålderns krafter, 6 men sedan avfallit, dem kan man omöjligen få att vända tillbaka, eftersom de korsfäster Guds Son igen och förlöjligar honom.
7 En åker som suger åt sig det regn som ofta faller och ger bonden en god skörd får en välsignelse från Gud. 8 Men om åkern bara ger tistlar och törnen, då är den värdelös, och risken är stor att den drabbas av en förbannelse och slutet blir att den bränns av.
9 Men vad er beträffar, mina älskade, är vi övertygade om att det förhåller sig bättre med er och er frälsning, även om vi talar på det här sättet. 10 Gud är ju inte orättvis, utan minns hur hårt ni har arbetat för honom och hur mycket ni älskar honom, i och med att ni nu liksom tidigare tjänar de heliga. 11 Vi önskar därför att var och en av er ända fram till slutet ska göra allt detta med samma iver, så att ert hopp blir uppfyllt. 12 Var inte tröga, utan ta de människor till föredöme som genom tro och tålamod får del av vad Gud har lovat.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.