Print Page Options
Previous Prev Day Next DayNext

Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

Daily Bible readings that follow the church liturgical year, with sequential stories told across multiple weeks.
Duration: 1245 days
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)
Version
Psaltaren 22:1-15

En lidandepsalm som börjar i djupaste förtvivlan men övergår i glädje och jubel.[a]

22 För körledaren, efter ”Morgonrodnadens hind”[b]. En psalm av David.

Min Gud, min Gud, varför har du övergett mig?
    Min räddning förblir långt borta,
    hur förtvivlat jag än ropar.
Min Gud, jag ropar på dagen, men du svarar inte,
    på natten, men jag får ingen ro,
och ändå är du den Helige,
    till vars tron Israels lovsång stiger.
Våra fäder satte sin tillit till dig,
    de förtröstade på dig,
    och du befriade dem.
De ropade till dig och blev räddade.
    De förtröstade på dig och blev aldrig besvikna.

Men jag är en mask och inte en människa,
    hånad av människor
    och föraktad av folket.
Alla som ser mig hånar mig,
    de hånskrattar åt mig
    och skakar på huvudet.
”Han förlitar ju sig på Herren,
    låt nu Herren gripa in och befria honom,
eftersom han älskar honom!”

10 Herre, du hjälpte mig ut ur min mors liv,
    du lät mig vila tryggt vid min mors bröst.
11 Alltsedan min födelse är jag överlämnad åt dig,
    sedan jag föddes har du varit min Gud.

12 Var inte långt borta från mig
    när jag är i nöd
    och ingen finns som hjälper.

13 Tjurar i mängd omger mig,
    Bashans tjurar omringar mig.
14 De kommer mot mig med öppna gap
    som rovlystna, rytande lejon.
15 Jag hälls ut som vatten,
    och alla mina ben är ur led.
Mitt hjärta är som vax,
    det smälter i mitt inre.

Job 17

Job uttrycker sin nöd

17 Min ande är bruten,
    mina dagar tar slut,
graven väntar mig.
    Sannerligen, jag är omgiven av människor som hånar mig,
mitt öga ser ständigt deras fientlighet.

Ge mig, o Gud, en säkerhet.
    Vem annars kan ge mig den?[a]
Du har tillslutit deras sinnen för förstånd,
    och därför låter du dem inte triumfera.
Om någon tar emot belöning för att förråda sina vänner,
    ska hans barn drabbas av blindhet[b].

Gud har gjort mig till en visa överallt,
    en som man spottar rakt i ansiktet.
Mina ögon är skumma av sorg,
    hela mitt jag är bara en skugga.
De rättsinniga skakas över detta.
    Den oskyldige reser sig mot den gudlöse.
Den rättfärdige ska vandra vidare på sin väg,
    och den som har rena händer ska bli allt starkare.

10 Men försök igen, ni allesammans!
    Jag ser ingen vis man bland er.
11 Mina dagar är över nu, mina planer är krossade,
    och krossade är också mitt hjärtas önskningar.
12 De gör natten till dag,
    och vid mörkrets inbrott säger de att ljuset är nära.
13 Om dödsriket är det enda hem jag kan hoppas på,
    bäddar jag åt mig i mörkret
14 och kallar graven min far
    och maskarna min mor och min syster.
15 Men var finns mitt hopp?
    Är det någon som kan se det?
16 Ska det följa mig till dödsrikets portar?
    Ska vi gå ner tillsammans i stoftet?

Hebreerbrevet 3:7-19

Varning för otro

Därför säger den heliga Anden:

”Om ni idag hör hans röst,
så förhärda inte era hjärtan
    som ni gjorde under upproret,
    på prövningens dag i öknen
där era fäder satte mig på prov. De prövade mig
fastän de hade sett mina gärningar 10     i fyrtio år.
Därför blev jag förbittrad på detta släkte,
    och jag sa: ’De far alltid vilse i sina hjärtan.
    De känner inte mina vägar.’
11 Därför svor jag i min vrede:
    ’De ska aldrig komma in i min vila.’ ”[a]

12 Se därför upp, syskon, så att ingen av er har ett ont och trolöst hjärta och vänder sig bort från den levande Guden. 13 Uppmuntra varandra varje dag, så länge det heter idag, så att ingen av er förhärdas av syndens lockelser. 14 Vi får del av Kristus, om vi ända till slutet håller fast vid den övertygelse vi hade i början. 15 Glöm alltså inte varningen:

”Om ni idag hör hans röst,
    så förhärda inte era hjärtan
som under upproret.”

16 Men vilka var det då som hörde och ändå gjorde uppror? Jo, det var ju alla de som fick lämna Egypten med Mose som ledare. 17 Och vilka var det som Gud sedan var förbittrad på under fyrtio år? Jo, det var samma människor som syndade och blev liggande döda i öknen. 18 Och vilka gällde eden han svor: ”De ska inte få komma in i min vila?” Jo, det var dessa som vägrade att lyda. 19 Vi ser alltså att det var på grund av sin otro som dessa människor inte fick komma in.

nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)

Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.