Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Lovprisning av en god hustru
10 Vem kan finna en god hustru?
Hon är långt mera värd än rubiner.
11 Hennes man kan lita helt på henne,
och ingenting värt att nämna fattas honom.
12 Hon gör honom gott, aldrig något ont,
från dag till dag, hela sitt liv.
13 Hon skaffar ull och lin
och bearbetar det med sina skickliga händer.
14 Likt handelsfartygen för hon hem mat
från avlägsna platser.
15 Hon stiger upp medan det fortfarande är mörkt,
lagar mat åt sin familj
och ger tjänsteflickorna deras del.
16 Hon granskar en åker och köper den.
Med pengar som hon själv tjänat
planterar hon en vingård.
17 Hon är energisk
och tar tag i arbetet med starka armar.
18 När hon ser att affärerna går bra
släcker hon inte sin lampa på natten heller.
19 Med sina händer spinner hon
och med sina fingrar hanterar hon sländan.
20 Hon räcker ut handen mot de fattiga
och sina armar mot de hjälpbehövande.
21 Hon är inte orolig för sin familj när snön kommer,
för i hennes hem finns det varma kläder av ylle åt alla.
22 Hon gör täcken åt sig,
och hon har kläder av fint linne och purpurrött ylle.
23 Hennes man är välkänd i stadsporten,
där han sitter bland de äldste i landet.
24 Hon syr fina linnekläder och säljer dem,
med bälten förser hon affärsmännen.
25 Hon är en kvinna med styrka och prakt,
och leende möter hon dagen som kommer.
26 Hon talar med vishet,
och vänlig undervisning är på hennes tunga.
27 Hon vakar noga över allt som försiggår i huset
och äter aldrig lättjans bröd.
28 Hennes barn står upp och prisar henne lycklig,
och hennes man lovordar henne:
29 ’Det finns många fantastiska kvinnor,
men du överträffar dem alla!’
30 Charm kan bedra och skönhet är bara en vindfläkt,
men en kvinna som fruktar Herren blir prisad.
31 Ge henne lön för allt hon gjort,
låt hennes gärningar prisas i stadsporten.”
Första boken
(1—41)
Den rättfärdiges lyckliga liv i kontrast till den gudlöses
1 Lycklig är den som inte följer de ogudaktigas råd,
inte vandrar på syndares väg
eller sitter bland hädare.
2 Han gläder sig i stället över Herrens lag
och reciterar den dag och natt.
3 Han är som ett träd
som växer vid flodstranden,
som bär sin frukt i rätt tid
och vars löv aldrig vissnar.
Han lyckas med allt han gör.
4 Men så är det inte med de gudlösa.
De skingras som agnar för vinden.
5 Därför kan de gudlösa inte bestå på domens dag,
ej heller syndarna bland de rättfärdiga.
6 För Herren vakar över de rättfärdigas väg,
men de gudlösas väg tar slut.
Tecken på sann vishet
13 Om någon bland er är vis och insiktsfull, ska han gå före med gott exempel och visa detta i praktisk handling, i vishet, utan att framhäva sig själv. 14 Men om ni bär bitter avundsjuka och själviskhet i era hjärtan, ska ni inte skryta och tala osanning. 15 En sådan vishet kommer inte från ovan, utan är jordisk, oandlig och demonisk. 16 Där det finns avundsjuka och själviska ambitioner, där finns oordning och all slags ondska.
17 Den vishet som kommer från ovan är för det första ren, men också fridsam, mild, hänsynsfull, full av barmhärtighet och godhet, opartisk och uppriktig. 18 Rättfärdighetens skörd sås i frid och ges åt dem som verkar för frid.
Lev nära Gud
4 Vad är det som orsakar gräl och strider ibland er? Är det inte de själviska begär som vill ta makten över er kropp? 2 Ni vill ha, men ni får ingenting. Ni dödar och är avundsjuka, men får inte vad ni vill ha. Ni grälar och strider men blir ändå inte tillfredsställda, eftersom ni inte ber. 3 Och när ni ber, får ni ändå inget, eftersom ni har felaktiga motiv. Ni är bara ute efter att tillfredsställa era egna begär.
7 Underordna er alltså Gud. Stå emot djävulen, så ska han fly ifrån er. 8 Håll er nära Gud, så ska han hålla sig nära er. Rengör era händer, ni syndare. Rena era hjärtan, ni kluvna.
Jesus förutsäger för andra gången att han ska dö
(Matt 17:22-23; Luk 9:43-45)
30 Sedan gick de därifrån och vandrade genom Galileen. Han försökte undvika att det skulle bli känt, 31 eftersom han undervisade sina lärjungar.
Han sa: ”Människosonen ska överlämnas till människorna, och de kommer att döda honom, men efter tre[a] dagar ska han uppstå från de döda.”
32 Men de förstod inte vad han talade om, och de vågade inte fråga heller.
Jesus förklarar vem som är störst
(Matt 18:1-5; Luk 9:46-48)
33 Så kom de till Kafarnaum, och när de var hemma, frågade han dem: ”Vad pratade ni om på vägen?” 34 Men de teg, för de hade diskuterat vem av dem som var störst.
35 Då satte han sig ner och bad de tolv att komma till honom, och han sa till dem: ”Den som vill vara den främste måste göra sig minst och bli allas tjänare.”
36 Sedan tog han ett barn och ställde det mitt ibland dem, lade armen om barnet och sa: 37 ”Den som tar emot ett sådant barn i mitt namn, han tar emot mig. Och den som tar emot mig, han tar inte emot mig utan den som har sänt mig.”
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.