Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Guds ära i naturen, lovprisning av hans lag
19 För körledaren. En psalm av David.
2 Himlarna förkunnar Guds majestät,
himlavalvet vittnar om hans händers verk.
3 Dag berättar om det för dag,
natt förklarar det för natt.
4 Utan tal, utan ord,
utan att deras röster hörs
5 når deras röst[a] ut över hela jorden,
deras ord till världens ände.
Där har han ställt upp ett tält åt solen,
6 som är som en brudgum,
som kommer från sin kammare,
en hjälte som gläds åt loppet på sin bana.
7 Solen går upp vid himlens ena ände och går runt till den andra,
och ingenting kan gömma sig för dess hetta.
8 Herrens lag är fullkomlig,
den förnyar livet[b].
Herrens förordningar är fasta,
de gör den okunnige vis.
9 Herrens stadgar är rätta,
de ger hjärtat glädje,
Herrens bud är klara,
de lyser upp ögonen.
10 Herrens fruktan är ren,
den består för evigt.
Herrens bestämmelser är sanna,
de är alla rättfärdiga,
11 mer värdefulla än guld,
mer än mängder av rent guld,
sötare än honung,
honung som droppar från vaxkakan.
12 Genom dem varnas din tjänare,
och den som följer dem får en stor lön.
13 Vem ser sina egna felsteg?
Befria mig från mina hemliga synder,
14 och bevara mig, din tjänare, för avsiktliga felsteg[c],
så att de inte får makt över mig.
Då blir jag oskyldig och fri från stor överträdelse.
15 Låt mina ord och mina innersta tankar behaga dig,
Herre, min klippa, min befriare!
21 Herren styr kungens tankar som vattenbäckar.
Han leder dem i den riktning han vill.
2 En människa tycker att allt hon gör är rätt,
men Herren prövar hjärtat.
3 Att handla rättfärdigt och rättvist
är mer värt för Herren än offer.
4 Stolta ögon och högfärdigt hjärta,
de ondas lampa, är synd.
5 Den flitiges planer ger framgång,
ett hastverk bara förlust.
6 Skatter som skaffas genom lögn
är en flyende dimma och dödlig snara.[a]
7 De gudlösas våld snärjer dem själva,
eftersom de vägrar göra det som är rätt.
8 Den skuldtyngdes väg är svårframkomlig,
men den oskyldige går sin väg rakt fram.
9 Det är bättre att bo i ett hörn på taket
än att dela hus med en grälsjuk kvinna.
10 Den gudlöse längtar efter det onda,
hans medmänniska får ingen nåd av honom.
11 När hädaren straffas lär sig den okunnige visdom,
när den vise vägleds får han kunskap.
12 Den Rättfärdige betraktar den ondes hus
och låter olyckan drabba de onda.[b]
13 Den som håller för öronen för den fattiges rop,
kommer själv att få ropa utan att någon svarar.
14 En gåva i hemlighet stillar vrede,
en muta i det fördolda lugnar förbittring.
15 När rättvisan gäller gläds de rättfärdiga,
och de som gör orätt förfäras.
16 Den som irrar bort från förnuftets väg
hamnar i de dödas[c] skara.
17 Den som älskar nöjen blir fattig.
Den som älskar vin och olja blir aldrig rik.
De judiska ledarna ifrågasätter Jesus fullmakt
(Mark 11:27-33; Luk 20:1-8)
23 När Jesus hade kommit till tempelplatsen och höll på att undervisa där, kom översteprästerna och folkets ledare fram till honom. De frågade: ”Vad har du för fullmakt att göra detta, och vem har gett dig den fullmakten?” 24 Jesus sa: ”Jag vill också ställa en fråga till er. Om ni svarar på den, ska jag tala om för er vad jag har för fullmakt att göra detta.” 25 ”Varifrån kom Johannes dop, från himlen eller från människor?”
De började genast diskutera med varandra och sa: ”Om vi säger att det var från himlen, så kommer han att fråga varför vi inte trodde på honom. 26 Men om vi säger att det var från människor, då kommer vi att få vara rädda för folket. Alla anser ju att Johannes var en profet.” 27 Därför svarade de till slut: ”Vi vet inte.”
Då sa Jesus till dem: ”I så fall säger inte jag heller vad jag har för fullmakt att göra detta.”
Liknelsen om de två sönerna
28 ”Men vad säger ni om det här? En man hade två söner, och en dag sa han till den ene: ’Gå ut och arbeta i vingården idag.’ 29 ’Det vill jag inte’, svarade sonen, men efter ett tag ändrade han sig och gick ändå. 30 Sedan sa fadern likadant till den andre, och han svarade: ’Javisst, far, det ska jag göra.’ Men han gick aldrig. 31 Vilken av dessa två lydde sin far?” De svarade: ”Den förste naturligtvis.”
Då sa Jesus till dem: ”Sannerligen säger jag er: tullindrivare och prostituerade ska gå före er till Guds rike. 32 Johannes kom ju och visade er rättfärdighetens väg, men ni trodde inte på honom. Tullindrivarna och de prostituerade trodde däremot på honom. Men trots att ni såg detta ångrade ni er inte och började tro på honom.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.