Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Guds ära i naturen, lovprisning av hans lag
19 För körledaren. En psalm av David.
2 Himlarna förkunnar Guds majestät,
himlavalvet vittnar om hans händers verk.
3 Dag berättar om det för dag,
natt förklarar det för natt.
4 Utan tal, utan ord,
utan att deras röster hörs
5 når deras röst[a] ut över hela jorden,
deras ord till världens ände.
Där har han ställt upp ett tält åt solen,
6 som är som en brudgum,
som kommer från sin kammare,
en hjälte som gläds åt loppet på sin bana.
7 Solen går upp vid himlens ena ände och går runt till den andra,
och ingenting kan gömma sig för dess hetta.
8 Herrens lag är fullkomlig,
den förnyar livet[b].
Herrens förordningar är fasta,
de gör den okunnige vis.
9 Herrens stadgar är rätta,
de ger hjärtat glädje,
Herrens bud är klara,
de lyser upp ögonen.
10 Herrens fruktan är ren,
den består för evigt.
Herrens bestämmelser är sanna,
de är alla rättfärdiga,
11 mer värdefulla än guld,
mer än mängder av rent guld,
sötare än honung,
honung som droppar från vaxkakan.
12 Genom dem varnas din tjänare,
och den som följer dem får en stor lön.
13 Vem ser sina egna felsteg?
Befria mig från mina hemliga synder,
14 och bevara mig, din tjänare, för avsiktliga felsteg[c],
så att de inte får makt över mig.
Då blir jag oskyldig och fri från stor överträdelse.
15 Låt mina ord och mina innersta tankar behaga dig,
Herre, min klippa, min befriare!
24 Den late stoppar handen i skålen
men ids inte föra den åter till munnen.
25 Slå hädaren så tar den okunnige lärdom.
Tillrättavisa den som har omdöme, så tar han till sig kunskap.
26 En son som misshandlar sin far och kör iväg sin mor
är skamlös och vanartig.
27 Om du, min son, slutar lyssna på vägledning,
irrar du bort från kunskapens ord.
28 Ett ont vittne hånar rättvisan,
i de gudlösas mun flödar ondska.
29 Straff har bestämts för hädarna
och piskrapp för dårars rygg.
17 Så är det alltså med tron. Om den inte omsätts i praktisk handling är den i sig själv död.
18 Nu kanske någon invänder: ”Har du tro, så har jag gärningar.” Visa[a] mig din tro utan gärningar, så kan jag utifrån mina gärningar visa dig min tro. 19 Du tror att det finns en Gud. Det är bra. Det tror till och med de onda andarna och darrar. 20 Inser du inte, du tanklösa människa, att tron är meningslös om den inte omsätts i praktisk handling?
21 Var inte vår förfader Abraham rättfärdig därför att han var villig att offra sin son Isak på altaret?[b] 22 Du ser att hans tro samverkade med hans gärningar, och hans tro fullkomnades i och med att den omsattes i praktisk handling. 23 Genom detta uppfylldes det som står i Skriften: ”Abraham trodde Gud, och därför räknades han som rättfärdig”[c] och kallades Guds vän[d]. 24 Ni ser alltså att människan blir rättfärdig på grund av sina handlingar och inte bara genom tro.
25 Så var det ju också med Rachav, den prostituerade kvinnan: hon blev rättfärdig genom sina handlingar när hon tog emot budbärarna i sitt hus och släppte ut dem en annan väg. 26 Liksom en kropp utan livsande är död, så är en tro som inte omsätts i praktisk handling död.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.