Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Tredje boken
(73—89)
Den gudlöses kortvariga framgång och den rättfärdiges eviga lön
73 En psalm av Asaf.
Gud är sannerligen god mot Israel,
mot dem som har rena hjärtan.
2 Men jag höll på att snava,
mina fötter höll på att tappa fästet.
3 Jag var avundsjuk på de högmodiga
då jag såg de gudlösas framgång.
4 De slipper svårigheter ända fram till sin död,
de är friska och välmående.
5 De råkar inte i människans nöd
och plågas inte som andra.
6 Därför är högfärd deras halsband,
och våld deras kläder.
7 Ur deras fetma tittar ögonen fram,
deras fantasier har ingen gräns.
8 De talar föraktfullt och ondsint.
De är högfärdiga och förtrycker andra.
9 De gör anspråk på himlen
och talar som om de ägde jorden.
10 Så återvänder hans folk dit
och suger åt sig mängder av vatten.[a]
11 De frågar: ”Hur kan Gud veta?
Skulle den Högste ha den kunskapen?”
12 Så är det med de gudlösa,
ostörda ökar de alltid sin rikedom.
13 Förgäves har jag hållit mitt hjärta rent
och tvättat mina händer i oskuld.
14 Jag har plågats dagen lång,
bestraffats var morgon.
15 Om jag hade sagt: ”Så vill jag tala”,
skulle jag ha varit en förrädare mot dina barns generation.
16 När jag försökte förstå detta
var det alltför mödosamt för mig,
17 tills jag kom in i Guds helgedom
och insåg hur det går med dessa till slut.
18 Du låter dem vandra på en hal väg,
störtar dem i fördärvet
19 och plötsligt går de under.
De tar en ände med förskräckelse.
20 Det blir som när man vaknar ur en dröm:
Du, Herre, reser dig
och föraktar dem som om de vore fantasier.[b]
11 Herren avskyr en falsk våg
men gläds över rätt vikt.
2 Högfärden åtföljs av skam,
ödmjukheten av vishet.
3 Den ärlige leds av sin redbarhet,
de trolösas falskhet blir deras fall.
4 Rikedomen har inget värde på vredens dag,
men rättfärdighet räddar från döden.
5 Den redbares rättfärdighet gör hans väg jämn,
men den ondes ondska blir hans fall.
6 Den ärlige räddas av sin rättfärdighet,
men de trolösa fångas av sina begär.
7 När den onde dör är hoppet ute,
inget mer finns att vänta av hans kraft.
8 Den rättfärdige räddas ur nöden,
den onde drabbas i hans ställe.
9 Den gudlöse fördärvar sin nästa med sina ord,
men den rättfärdige räddas av kunskapen.
10 De rättfärdigas framgång blir till glädje för staden
men de ondas undergång väcker jubelrop.
11 De rättsinnigas välsignelser bygger upp en stad,
men de ondas ord river ner den.
12 Den som visar förakt för sin nästa saknar vett,
men den förståndige tiger.
13 Den som skvallrar röjer hemligheter,
men den som är pålitlig för dem inte vidare.
14 Utan ledarskap lider en nation nederlag,
men med många rådgivare kan den räddas.
15 Den som går i borgen för en främling råkar illa ut,
men den som avstår från handslag är trygg.
17 Den barmhärtige gör sig själv gott,
men den som är grym vållar sig själv skada.
18 Den onde gör en bedräglig vinst,
men den som sår i rättfärdighet får en säker belöning.
19 Den verkligt rättfärdige vinner liv,
men den som strävar efter det onda går mot sin död.
20 Herren avskyr den falske
men gläder sig över den som lever oförvitligt.
21 Den onde kommer sannerligen inte att förbli ostraffad,
men de rättfärdigas efterkommande går fria.
22 Som en guldring i ett gristryne
är skönhet hos en kvinna som saknar vett.
23 De rättfärdiga kan se fram emot lycka,
men de gudlösa kan bara hoppas på vrede.
24 Den som är generös får mer,
den snåle blir bara allt fattigare.
25 Den frikostige blir rik,
och den som ger andra att dricka får själv dricka.
26 Människor förbannar den som undanhåller sin säd
men välsignar den som säljer.
27 Den som söker efter det goda finner lyckan,
och den som söker efter det onda drabbas av det.
28 Den som förlitar sig på rikedom faller,
men de rättfärdiga grönskar som löven.
29 Den som försummar sin familj kommer att ärva vind,
och den dåraktige får bli den vises tjänare.
30 Den rättfärdiges frukt är ett livets träd,
och den vise vinner själar.
31 Den rättfärdige får sin lön på jorden,
hur mycket mer då den onde och syndaren!
3 Tänk på honom som själv fick stå ut med så mycket fiendskap från syndiga människor. Då ska ni inte tröttna och ge upp.
Gud fostrar sina barn
4 Ännu har ni ju inte låtit ert blod flöda i kampen mot synden. 5 Ni har glömt den uppmaning som getts er som söner:
”Min son, förakta inte Herrens fostran.
Tappa inte modet, när han tillrättavisar dig.
6 Herren fostrar var och en som han älskar,
han tuktar varje son som han har kär.”[a]
7 Håll ut i lidandet som ni får gå igenom. Det är för er fostran. Gud behandlar er som sina söner. Var finns den son som inte tuktas av sin far? 8 Om ni inte blir uppfostrade, som alla andra, då är ni inga äkta barn, inga riktiga söner.
9 Våra biologiska fäder uppfostrade oss, och vi respekterade dem. Har vi då inte ännu större anledning att underordna oss andarnas Fader, så att vi får leva? 10 Våra fäder fostrade oss under några korta år, och de gjorde så gott de kunde. Men han fostrar oss för vårt bästa, för att vi ska få del av hans helighet. 11 All fostran känns mer smärtsam än glädjande för stunden. Men för den som övas genom den resulterar den till slut i frid och rättfärdighet. 12 Styrk därför era kraftlösa händer och svaga knän. 13 Gör er vandringsstig rak för era fötter, så att ingen behöver få sin vacklande fot ur led, utan blir helad igen.[b]
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.