Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

David för arken till Jerusalem

(1 Krön 13:1-14; 15:25—16:3)

6 Sedan samlade David 30 000 utvalda män från Israel ² och ledde allt sitt folk till Baala^[a] i Juda för att föra tillbaka Guds ark som fått sitt namn efter härskarornas Herre, han som tronar mellan keruberna. ³ De placerade Guds ark på en nygjord vagn och förde bort den från Avinadavs hus uppe på höjden. Avinadavs söner Ussa och Achjo körde vagnen ⁴ och medan den fördes bort därifrån, gick Achjo framför den. ⁵ David och hela Israel gladde sig av hela sin kraft^[b] inför Herren och spelade på alla sorters musikinstrument: lyror, harpor, tamburiner, bjällror och cymbaler.

¹² Kung David fick höra hur Herren hade välsignat Oved-Edoms familj och allt han hade på grund av Guds ark. Han begav sig då till Oved-Edoms hus för att föra upp Guds ark till Davids stad under jubel. ¹³ För var gång de män som bar Herrens ark hade gått sex steg, offrade David en tjur och en gödkalv. ¹⁴ David som var klädd i linne-efod dansade inför Herren av hela sin kraft, ¹⁵ medan han och hela Israels folk under jubelrop och hornmusik förde hem Herrens ark.

¹⁶ När Herrens ark kom in i Davids stad, såg Mikal, Sauls dotter, ut genom fönstret hur kung David hoppade och dansade inför Herren och hon föraktade honom.

¹⁷ Herrens ark fördes in i tältet som David hade rest och ställdes på sin plats. Sedan offrade David brännoffer och gemenskapsoffer till Herren. ¹⁸ När David avslutat brännoffren, välsignade han folket i härskarornas Herres namn ¹⁹ och han gav alla, både män och kvinnor, ett bröd, en dadelkaka och en druvkaka. Sedan gick alla hem, var och en till sitt.

Herren är ärans kung

24 En psalm av David.

Inledande hyllning till Gud

³ Välsignad är vår Herre Jesus Kristus Gud och Fader, som i Kristus har välsignat oss med all andlig välsignelse från den himmelska världen i Kristus, ⁴ liksom han, innan världen skapades, utvalde oss att vara heliga och fläckfria inför sig i kärlek. ⁵ Han har genom Jesus Kristus förutbestämt oss till att bli hans barn. Detta var hans vilja och beslut ⁶ till pris och ära för den nåd han har skänkt oss i den Älskade. ⁷ I honom är vi friköpta genom hans blod, och vi har fått förlåtelse för våra överträdelser på grund av den rika nåd ⁸ som han lät flöda över oss, med vishet och insikt. ⁹ Han avslöjade nämligen sin hemliga^[a] plan för oss – det beslut om Kristus som han från början hade fattat. ¹⁰ Det skulle genomföras när tiden var inne: att sammanfatta allting i Kristus, både i himlen och på jorden.

¹¹ I honom har vi också fått vårt arv, eftersom vi är förutbestämda till det av honom som genomför allting efter sin vilja och sitt beslut. ¹² Detta var för att vi som var de första att börja hoppas på Kristus, skulle hylla och ära Gud. ¹³ Men i honom har också ni fått höra det sanna budskapet, evangeliet som kan rädda er. Och i honom har också ni, efter att ha kommit till tro, fått den heliga Anden som ett sigill. ¹⁴ Anden är garantin för vårt arv, att Guds eget folk ska friköpas och Gud hyllas och äras.

Johannes döparens död

(Matt 14:1-12; Luk 9:7-9)

¹⁴ Snart fick också kung Herodes höra talas om Jesus, eftersom ryktet om Jesus spreds överallt. Folk sa: ”Det är Johannes döparen som har uppstått från de döda. Det är därför sådana krafter verkar i honom.” ¹⁵ Men en del sa: ”Han är Elia^[a].” Andra sa: ”Han är en profet, precis som profeterna förr i tiden.”

¹⁶ ”Nej”, sa Herodes, när han hörde det, ”det är Johannes, han som jag lät halshugga. Han har uppstått.”

¹⁷ Herodes hade nämligen arresterat Johannes och låtit binda honom och kasta honom i fängelse på grund av Herodias, hans bror Filippos hustru, som Herodes hade gift sig med. ¹⁸ Johannes hade sagt rent ut till Herodes: ”Det är inte tillåtet för dig att leva ihop med din brors hustru.” ¹⁹ Därför hatade Herodias honom och ville döda honom, men kunde inte. ²⁰ Herodes hade innerst inne respekt för Johannes och ville skydda honom, för han visste att Johannes var en rättfärdig och helig man. När han lyssnade på Johannes kände han sig osäker, men ändå lyssnade han gärna på honom.

²¹ Till slut kom i alla fall Herodias chans. Herodes firade sin födelsedag och ställde till med en fest för hovfolket, officerarna och de förnämsta männen i Galileen. ²² Medan festen pågick kom Herodias dotter in och dansade.

Herodes och hans gäster blev mycket förtjusta, och kungen sa till flickan: ”Be mig om vad du vill, och jag ska ge det till dig.” ²³ Sedan svor han inför gästerna och upprepade: ”Ja, vad du än ber mig om ska du få, om det så är hälften av mitt rike.”

²⁴ Hon gick då ut och frågade sin mor vad hon skulle be om. Och hon svarade: ”Be om Johannes döparens huvud!”

²⁵ Flickan skyndade genast tillbaka till kungen och sa till honom: ”Jag vill ha Johannes döparens huvud på ett fat, nu genast!”

²⁶ Kungen blev mycket ledsen, men på grund av sitt löfte och för gästernas skull, lät han henne få som hon ville. ²⁷ Han gav därför order till en av sina livvakter att gå och hämta Johannes huvud. Mannen gick iväg till fängelset och halshögg Johannes ²⁸ och kom tillbaka med hans huvud på ett fat. Han gav det sedan till flickan, som i sin tur bar det till sin mor. ²⁹ Men när Johannes lärjungar hörde vad som hänt, kom de och hämtade hans kropp och lade den i en grav.