Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Lovprisning för Herrens godhet
103 Av David.
Lova[a] Herren, min själ!
Hela mitt innersta ska prisa hans heliga namn.
2 Lova Herren, min själ,
och glöm inte allt det goda han har gjort.
3 Han förlåter mig alla mina synder.
Han helar mig från alla sjukdomar.
4 Han räddar mig från graven.
Han kröner mig med nåd och barmhärtighet.
5 Han fyller mitt liv med allt som är gott,
och jag blir ung igen som en örn.
6 Herren handlar rättfärdigt
och skaffar de förtryckta rättvisa.
7 Han lät Mose få veta hans förehavanden,
och Israels folk hans gärningar.
8 Herren är barmhärtig och nådig,
sen till vrede och rik på nåd.
9 Han går inte ständigt till rätta,
hans vrede varar inte för evigt.
10 Han handlar inte med oss som våra synder förtjänar,
han lönar oss inte efter våra missgärningar.
11 Så hög som himlen är över jorden
så stor är hans nåd mot dem som fruktar honom.
12 Så långt bort som öster är från väster
kastar han våra överträdelser från oss.
13 Som en far förbarmar sig över barnen
så förbarmar sig Herren över dem som fruktar honom.
22 Lova Herren, alla hans verk,
överallt där han härskar.
Lova Herren, min själ!
53 Men jag ska återupprätta dem, både Sodom med sina döttrar och Samaria med sina, och även dig bland dem: 54 du ska få skämmas och bära vanäran för allt du har gjort för att trösta dem. 55 Dina systrar, Sodom med sina döttrar och Samaria med sina döttrar, ska bli vad de en gång var, och du och dina döttrar ska också bli vad ni en gång var. 56 Under din högfärds dagar ville du inte ens nämna din syster Sodom, 57 innan din egen ondska avslöjades. Nu hånas du[a] av Edoms döttrar och av alla dess grannar och av filistéernas döttrar, av dessa runt omkring dig som föraktar dig. 58 Du får ta konsekvenserna av din liderlighet och avskyvärda handlingar, säger Herren.
59 Så säger Herren, Herren: Jag ska ge dig vad du förtjänar, eftersom du har föraktat eden och brutit förbundet. 60 Men jag ska ändå komma ihåg det förbund som jag slöt med dig när du var ung. Jag ska ingå ett evigt förbund med dig. 61 Du ska med skam tänka på hur du har levt, när du får ta emot dina systrar, såväl dem som är äldre än du och dem som är yngre. Jag ska göra dem till dina döttrar, men inte på grund av ditt förbund.[b] 62 Jag ska upprätta mitt förbund med dig, och du ska inse att jag är Herren. 63 Då ska du komma ihåg det och skämmas och aldrig mer öppna munnen i din förödmjukelse, när jag bringar försoning för dig för allt du har gjort, säger Herren, Herren.’ ”
Kvinnan som varit otrogen
[53 Sedan gick alla hem var och en till sitt. 8 1 Men Jesus gick ut till Olivberget. 2 Tidigt nästa morgon var han tillbaka i templet, och snart samlades allt folket omkring honom. Han satte sig då ner för att undervisa dem. 3 Men då kom de skriftlärda och fariseerna med en kvinna som hade tagits på bar gärning när hon var otrogen mot sin man. De ställde henne framför honom, 4 och sa: ”Mästare, den här kvinnan togs på bar gärning när hon var otrogen mot sin man. 5 Moses lag säger att sådana ska stenas. Vad anser du?”
6 De sa så, då de egentligen var ute efter att få honom att säga något som de kunde anklaga honom för, men Jesus böjde sig bara ner och skrev[a] på marken med fingret. 7 När de fortsatte att kräva ett svar, såg han till slut upp och sa: ”Den av er som är utan synd ska kasta den första stenen på henne.” 8 Sedan böjde han sig ner igen och fortsatte att skriva på marken. 9 När de hörde det gick de bort, en efter en, de äldsta först. Till sist var det bara kvinnan som stod kvar framför Jesus.
10 Då såg Jesus upp och sa till henne: ”Kvinna, vart tog de vägen? Var det ingen som dömde dig?”
11 ”Nej, Herre”, svarade hon. Då sa Jesus: ”Jag tänker inte heller döma dig. Gå nu, men synda inte mer.”][b]
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.