Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

Lovprisning för Herrens godhet

103 Av David.

Dom och nåd över Jerusalem

16 Herrens ord kom till mig: ² ”Du människa, låt Jerusalem få veta om sina avskyvärda handlingar! ³ Säg: ’Så säger Herren, Herren till Jerusalem: Du härstammar från och är född i kanaanéernas land. Din far var en amoré och din mor en hettit. ⁴ När du föddes var det ingen som klippte av din navelsträng, du blev inte tvättad ren^[a] och ingniden med salt, inte heller lindad. ⁵ Ingen visade det minsta medlidande för dig och gjorde något av detta för dig, ingen hade förbarmande med dig. Den dag du föddes kastades du ut på marken, avskydd som du var.

⁶ Men jag kom förbi och fick se dig där, sprattlande i ditt eget blod, och jag sa till dig, där du låg i ditt eget blod: ”Du ska leva!” ⁷ Jag lät dig växa upp som en planta på fältet. Du växte och blev stor och mycket vacker. Dina bröst formades och ditt hår växte, men du var naken och oskyddad.

⁸ Jag gick förbi och såg dig, och nu var din tid inne, tiden för kärleken. Jag svepte min mantel omkring dig och täckte din nakenhet. Jag svor dig trohet och ingick ett förbund med dig, säger Herren, Herren, och så blev du min.

⁹ Jag tvättade dig med vatten, sköljde av dig blodet och smorde dig med olja. ¹⁰ Jag klädde dig i broderade kläder och satte på dig sandaler av delfinskinn. Jag klädde dig i fint linne och täckte dig med dyrbara kläder.^{[b] 11} Jag prydde dig med smycken, satte armband på dina händer och en kedja om din hals. ¹² Jag fäste en ring i din näsa och örhängen i dina öron och satte en vacker krona på ditt huvud. ¹³ Så blev du smyckad med guld och silver, dina kläder var av fint linne och siden med fina broderier. Du åt finaste mjöl, honung och olja. Du blev allt skönare och skönare. Du steg upp som en drottning. ¹⁴ Det gick ett rykte om dig bland folken för din skönhet, för den var fullkomlig på grund av all den prakt jag försett dig med, säger Herren, Herren.

Gud håller sitt löfte

3 Vilken fördel är det då att vara jude? Finns det något värde i omskärelsen? ² Ja, en enorm fördel, främst att det var åt dem som Guds ord anförtroddes. ³ Att sedan några var trolösa ändrar väl ingenting när det gäller Guds trofasthet? ⁴ Självklart inte! Även om varenda människa ljuger, så talar Gud alltid sanning. Det står ju skrivet:

⁵ Men om vår orättfärdighet framhäver Guds rättfärdighet, vad ska vi tänka om det? Är Gud orättvis när han låter sin vrede drabba oss? Jag resonerar nu som en del människor. ⁶ Nej! Hur skulle Gud då kunna döma världen? ⁷ Någon kanske säger: ”Om min falskhet framhäver Guds trofasthet och ärar honom, varför ska jag dömas som en syndare?” ⁸ Men resonerar man på det sättet, kunde man lika gärna säga: ”Ju mer ont vi gör, desto bättre, för att det goda ska komma fram!” En del påstår att det är vad vi säger, men de som talar så ska få det straff de förtjänar.