Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

En bön för kungen

20 För körledaren. En psalm av David.

Anvisningar för boningen

(25:1—31:18)

Folkets bidrag till boningen

(2 Mos 35:4-9)

25 Herren sa till Mose: ² ”Säg till folket att var och en som i sitt hjärta känner sig manad till det får ta emot gåvor och som offer ge mig något av detta, ³ som ni ska samla in: guld, silver och koppar, ⁴ blått, purpurrött, karmosinrött garn, fint lingarn, gethår, ⁵ rödfärgade baggskinn och delfinskinn^[a], akacieträ, ⁶ olja till lampan, kryddor till smörjelseoljan och till den välluktande rökelsen, ⁷ onyxstenar och andra stenar till efoden och bröstskölden.

⁸ De ska göra en helgedom åt mig, där jag kan bo bland dem. ⁹ Ni ska göra boningen med sin inredning helt enligt den förebild jag visar dig.

Arken

(2 Mos 37:1-9)

¹⁰ Av akacieträ ska ni göra en kista, arken. Den ska vara 125 centimeter lång, 75 centimeter bred och 75 centimeter hög. ¹¹ Drag över insidan och utsidan med rent guld och gör en rand av guld runt omkring den. ¹² Sedan ska du gjuta fyra ringar av guld som du fäster vid arkens fyra fötter, två på var sida. ¹³ Du ska göra stänger av akacieträ, överdragna med guld, ¹⁴ som du ska skjuta in i ringarna på arkens sidor, så att man kan bära den med dem. ¹⁵ Stängerna ska sitta kvar i ringarna och får inte dras ut ur dem. ¹⁶ I arken ska du lägga förbundstecknet som jag ska ge dig.

¹⁷ Och du ska göra ett lock^[b] av rent guld. Det ska vara 125 centimeter långt och 75 centimeter brett. ¹⁸ Gör sedan två keruber av hamrat guld vid de båda ändarna av försoningsstället. ¹⁹ En kerub ska sitta vid den ena änden och en vid den andra och du ska göra dem i ett stycke med locket. ²⁰ Keruberna ska ha sina vingar utbredda över locket så att de täcker den och de ska ha ansiktena vända mot varandra nedåt mot försoningsstället. ²¹ Placera locket ovanpå kistan och lägg förbundstecknet som jag ska ge dig i denna ark. ²² Där ska jag uppenbara mig för dig. Jag ska tala med dig från försoningsstället mellan keruberna på arken som innehåller förbundstecknet. Där ska jag kungöra mina befallningar till Israels folk för dig.

Skillnaden mellan Guds vishet och människors vishet

2 När jag kom till er, syskon, var det inte med övertygande vältalighet eller vishet som jag berättade om Guds hemlighet^[a] för er. ² Nej, jag hade bestämt mig för att inte veta av något annat när jag var hos er än Jesus Kristus, och honom som korsfäst. ³ Jag var svag och rädd och bävade djupt när jag stod där inför er. ⁴ Mitt budskap och min förkunnelse var inga övertygande visdomsord, utan de gav bevis på Ande och kraft, ⁵ för att er tro inte skulle bygga på mänsklig vishet utan på Guds kraft.

⁶ Vi förkunnar dock vishet för de mogna, men den visheten hör inte till den här tidsåldern eller den här tidsålderns förgängliga makthavare. ⁷ Nej, vi talar med visdomen från Gud. Den har legat fördold, men sedan tidernas början har Gud bestämt att den skulle bli till härlighet för oss. ⁸ Ingen av den här tidsålderns makthavare förstod den, men om de hade förstått, skulle de inte ha korsfäst härlighetens Herre. ⁹ Men det står skrivet:

¹⁰ Men Gud har visat oss det genom sin Ande, för Anden utforskar allt, också djupen hos Gud.