Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Glädjen över Guds tempel
84 För körledaren, till gittit. Av Korachs ättlingar, en psalm.
2 Hur ljuvliga är inte dina boningar,
härskarornas Herre!
3 Jag längtar innerligen till Herrens gårdar.
Med kropp och själ jublar jag inför dig,
du den levande Guden.
4 Även sparven har funnit ett hem och svalan ett bo åt sig
där den kan lägga sina ungar:
dina altaren, härskarornas Herre,
min kung och min Gud!
5 Lyckliga är de som kan bo i ditt hus
och alltid sjunga lovsånger till dig. Séla
6 Lyckliga är de som har sin styrka i dig,
de som lagt pilgrimsvandringen på sitt hjärta.
7 När de vandrar genom Bakaträdens dal
blir den fylld av källor,
och höstregnet täcker den med välsignelser.[a]
8 De går från styrka till styrka
tills de står inför Gud på Sion.
9 Herre, härskarornas Gud, hör min bön!
Lyssna, Jakobs Gud! Séla
10 Gud, se vår sköld
och ge akt på din smorde.
11 En enda dag i dina förgårdar
är bättre än tusen andra dagar.
Jag vill hellre stå vid tröskeln till min Guds hus
än uppehålla mig i de gudlösas tält.
12 Herren Gud är sol och sköld.
Herren ger nåd och ära.
Han undanhåller inget gott från dem
som lever ostraffligt.
13 Härskarornas Herre,
lycklig är den som förtröstar på dig!
Salomo börjar bygga templet
(2 Krön 3:1—5:1)
6 Det var under Salomos fjärde regeringsår och i månaden siv, den andra månaden, 480 år efter det att Israels folk lämnat slaveriet i Egypten, som Salomo började bygga Herrens hus. 2 Templet som kung Salomo byggde åt Herren var 30 meter långt, 10 meter brett och 15 meter högt. 3 Utmed hela framsidan av templet fanns en 10 meter bred portal som motsvarade templets bredd och som var 5 meter djup och den låg på framsidan. 4 Han gjorde smala, slutna fönster med bjälkramar på templet.
21 Hela templets interiör klädde han med rent guld och Salomo lät göra guldkedjor som sattes för ingången till det inre rummet som också var klätt med guld. 22 Han klädde alltså hela huset med guld så att allting var täckt av guld, även altaret, som tillhörde det inre rummet, blev klätt med guld.
Församlingen är Guds bygge
10 På grund av den nåd Gud gav mig lade jag, som en erfaren byggmästare, grunden, och sedan bygger någon annan vidare på den. Men var och en som bygger måste tänka på hur han bygger. 11 Ingen kan lägga en annan grund än den som redan är lagd, och den grunden är Jesus Kristus själv. 12 På den grunden kan man bygga med guld, silver och ädelstenar, eller med trä, gräs och halm, 13 och det ska visa sig vad man har byggt, när den dagen kommer som ska avslöja det. Hur vars och ens verk är ska elden pröva. 14 Den vars bygge består ska få lön för sitt arbete. 15 Men den vars verk brinner ner blir utan lön. Själv ska han dock bli räddad, men som ur eld.
Förstör inte församlingen genom splittring
16 Förstår ni inte att ni är Guds tempel och att Guds Ande bor i er? 17 Om någon fördärvar Guds tempel, ska Gud fördärva honom. Guds tempel är ju heligt, och det är ni som är det templet. 18 Bedra inte er själva. Den som anser sig vara vis enligt den här tidsålderns sätt att se, måste först bli en dåre för att kunna bli vis. 19 Den här världens vishet är ju dårskap för Gud. Det står ju skrivet: ”Han fångar de kloka i deras slughet”,[a] 20 och: ”Herren känner de visas tankar och vet att de är tomhet.”[b] 21 Skryt därför inte över människor. Allting tillhör er, 22 Paulus, Apollos, Kefas och hela världen, liv och död, nutid och framtid, allting är ert. 23 Ni tillhör Kristus, och Kristus tillhör Gud.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.