Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Den spetälske Naaman blir botad
5 Naaman var överbefälhavare för den arameiske kungens här, och kungen där satte stort värde på honom, därför att Herren genom honom räddat Aram från dess fiender. Han var en ansedd stridsman, men han led av spetälska.
2 Enheter av araméer hade gått in i Israel och tagit en liten flicka som fånge, och hon fick komma i tjänst hos Naamans hustru. 3 En dag sa flickan till sin husmor: ”Jag önskar att min herre kunde besöka profeten i Samaria. Han skulle säkert bota honom från spetälskan.”
4 Naaman berättade för sin herre vad den israelitiska flickan hade sagt.
5 ”Res du dit”, sa kungen till honom. ”Jag ska skriva ett rekommendationsbrev till kungen i Israel.”
Naaman gav sig iväg med tio talenter silver, sextusen siklar guld[a] och dessutom tio uppsättningar kläder. 6 I brevet han tog till Israels kung stod det: ”Tillsammans med det här brevet sänder jag min tjänare Naaman till dig, för att du ska bota honom från hans spetälska!”
7 När kungen i Israel läste brevet, rev han sönder sina kläder och sa: ”Är jag Gud som kan döda och ge liv igen? Han skickar hit en spetälsk och vill att jag ska göra honom frisk! Är jag då kanske Gud, som kan ge och ta liv? Nej, ni ser väl att han bara söker sak med mig.”
8 Men när gudsmannen Elisha fick höra att Israels kung hade rivit sönder sina kläder, skickade han ett meddelande till honom: ”Varför har du rivit sönder dina kläder? Sänd mannen till mig, så ska han inse att det finns en profet i Israel!”
9 Naaman kom med sina hästar och vagnar och stannade utanför Elishas hus. 10 Elisha skickade bud till honom att han skulle gå och bada i floden Jordan sju gånger. Då skulle hans hud bli frisk igen och han själv bli ren. 11 Men Naaman blev arg och for sin väg.
”Jag tycker att han åtminstone borde ha kommit ut själv och ställt sig där och åkallat Herrens, sin Guds namn”, sa han. ”Jag hade väntat mig att han skulle stryka med sin hand över det sjuka stället och botat spetälskan. 12 Är inte floderna Amana och Parpar i Damaskus bättre än alla vattendrag i Israel? Om det är floder jag behöver, kan jag bada hemma och bli ren.” Sedan for han ilsken därifrån.
13 Men hans tjänare gick till honom och sa: ”Min fader, om profeten hade bett dig att göra något svårt, skulle du ha gjort det, eller hur? Därför borde du också lyda honom nu när han säger att du ska göra något så enkelt som att gå och bada för att bli frisk.”
14 Naaman for då ner till floden Jordan och doppade sig där sju gånger, precis som gudsmannen hade sagt åt honom. Hans hud blev helt återställd, som på ett litet barn, och han blev ren.
En hyllning till Gud och ett tack för befrielse
30 En psalm, en sång av David vid tempelinvigningen.
2 Jag vill lova dig, Herre,
för du lyfte mig upp
och lät inte mina fiender triumfera över mig.
3 Herre, min Gud, jag bad till dig,
och du helade mig.
4 Herre, du förde mig upp ur dödsriket,
du räddade mig tillbaka till livet,
från att fara ner i graven.
5 Lovsjung Herren, ni hans fromma,
prisa hans heliga namn!
6 Hans vrede varar bara ett ögonblick
men hans nåd hela livet.
Gråten kan gästa om natten,
men när morgonen gryr kommer glädjen.
7 När jag levde i min trygghet sa jag till mig själv:
”Ingenting kan rubba mig.”
8 Herre, i din godhet ställde du mig på en fast berggrund.[a]
Men när du vände bort ditt ansikte från mig,
blev jag skräckslagen.
9 Jag ropade till dig, Herre,
jag bad Herren om nåd.
10 ”Vad vinner du genom att låta mig gå under, ner i graven?
Kan stoftet prisa dig?
Kan det berätta om din trofasthet?
11 Hör, Herre, var nådig mot mig,
Herre, bli min hjälpare!”
12 Då förvandlade du min klagan till dans.
Du tog av mig sorgdräkten och klädde mig i glädje.
13 Därför vill jag sjunga lovsånger och aldrig tystna.
Herre, min Gud, jag vill prisa dig i evighet!
Vad man sår, det får man skörda
6 Syskon, om någon ändå visar sig begå en överträdelse, så ska ni som är andliga milt visa honom till rätta. Men gör det ödmjukt, och se till att du inte själv blir frestad. 2 Bär varandras bördor, för då uppfyller ni Kristus lag.[a] 3 Den som inbillar sig att han är något, trots att han ingenting är, lurar bara sig själv. 4 Var och en måste utvärdera sina egna handlingar, och så kan han vara stolt bara över sig själv och inte över andra. 5 Var och en får nämligen bära sin egen börda[b]. 6 Men den som blir undervisad om budskapet ska dela med sig av det goda tillsammans med den som undervisar.[c]
7 Bedra inte er själva! Det går inte att lura Gud. Det man sår får man också skörda. 8 Den som sår i den mänskliga naturen får skörda undergång därifrån. Men den som sår i Anden ska ur Anden få skörda evigt liv. 9 Låt oss inte tröttna på att göra det som är gott, för vi ska i sinom tid få skörda, bara vi inte ger upp. 10 Ta därför vara på varje tillfälle att göra gott mot andra människor, och särskilt mot dem som tror.
Avslutande förmaning
11 Se, här skriver jag egenhändigt med stora bokstäver:
12 De som på något yttre sätt vill skaffa sig själva anseende, försöker tvinga er till omskärelse bara för att slippa bli förföljda för Kristus kors. 13 Men dessa som förespråkar omskärelsen lyder inte själva lagen. De vill bara att ni ska låta omskära er, för att de ska kunna skryta över er i fysiskt avseende.
14 Men det enda jag vill skryta över är vår Herre Jesus Kristus kors. Genom det är världen korsfäst för mig och jag för världen. 15 Om man är omskuren eller ej spelar alltså ingen roll. Det som betyder något är en ny skapelse.
Slutönskan
16 Frid och barmhärtighet över dem som vill leva efter denna princip, och över Guds Israel.
Jesus sänder ut sjuttiotvå lärjungar
(Matt 11:21-24)
10 Herren Jesus utsåg nu ytterligare sjuttiotvå lärjungar[a], som han skickade i förväg, två och två, till alla städer och byar som han tänkte besöka.
2 Han sa till dem: ”Skörden är stor, men arbetarna är få. Be därför skördens Herre att han skickar ut fler arbetare på fälten. 3 Gå nu, jag sänder er som lamm in bland vargar. 4 Ta inte med er någon börs, någon väska och några skor. Och stanna inte på vägen för att hälsa på någon.
5 När ni kommer in i ett hus så önska familjen frid. 6 Om det då finns någon fridens man där, ska er frid stanna kvar där. Annars får ni den tillbaka. 7 Stanna sedan i det huset och låt dem bjuda er på mat och dryck, för arbetaren är värd sin lön. Flytta inte från hus till hus.
8 När ni kommer in i en stad där man välkomnar er, så ät vad man bjuder er på, 9 bota de sjuka och säg till folket: ’Guds rike har kommit nära er.’ 10 Men om ni kommer till en stad där man inte vill ta emot er, så gå ut på gatorna och säg: 11 Till och med dammet från era gator vill vi skaka av från våra fötter mot er. Men en sak ska ni veta: Guds rike har kommit nära.
16 Den som lyssnar till er, han lyssnar till mig, och den som avvisar er, han avvisar mig. Men den som avvisar mig, han avvisar honom som har sänt mig.”
De sjuttiotvå kommer tillbaka
(Matt 11:25-27; 13:16-17)
17 De sjuttiotvå kom sedan glada tillbaka och berättade: ”Herre, till och med de onda andarna lyder oss i ditt namn.”
18 Han sa till dem: ”Jag såg Satan falla ner från himlen som en blixt. 19 Jag har gett er makt att trampa på ormar och skorpioner och stå emot fiendens alla styrkor. Inget ska skada er. 20 Men gläd er inte över att de onda andarna lyder er, utan över att era namn är skrivna i himlen.[a]”
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.