Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Första boken
(1—41)
Den rättfärdiges lyckliga liv i kontrast till den gudlöses
1 Lycklig är den som inte följer de ogudaktigas råd,
inte vandrar på syndares väg
eller sitter bland hädare.
2 Han gläder sig i stället över Herrens lag
och reciterar den dag och natt.
3 Han är som ett träd
som växer vid flodstranden,
som bär sin frukt i rätt tid
och vars löv aldrig vissnar.
Han lyckas med allt han gör.
4 Men så är det inte med de gudlösa.
De skingras som agnar för vinden.
5 Därför kan de gudlösa inte bestå på domens dag,
ej heller syndarna bland de rättfärdiga.
6 För Herren vakar över de rättfärdigas väg,
men de gudlösas väg tar slut.
10 Så säger Herren: ”Först när sjuttio år har gått för Babylonien ska jag ta mig an er, uppfylla mitt löfte, och föra er tillbaka hit. 11 Jag vet vilka planer jag har för er, säger Herren. Det är planer för välgång och inte något ont, för att ge er en framtid och ett hopp. 12 Ni ska då åkalla mig, komma och be till mig, och jag ska lyssna på er. 13 Ni ska söka mig och finna mig, om ni helhjärtat söker mig. 14 Jag ska låta er finna mig, säger Herren, och jag ska föra er tillbaka från er fångenskap, samla er från alla de folk och platser jag fördrivit er till, säger Herren. Jag ska låta er återvända till den plats jag fört bort er ifrån.”
15 Men ni säger: ”Herren har låtit profeter uppstå bland oss i Babylonien.” 16 Så säger Herren om den kung som nu sitter på Davids tron och om allt folk som bor kvar i denna stad, era landsmän som inte fördes bort till exil med er, 17 så säger härskarornas Herre: ”Se, jag sänder svärd, hungersnöd och pest mot dem och låter dem bli som ruttna fikon, så dåliga att de inte kan ätas. 18 Jag ska förfölja dem med svärd, hungersnöd och pest och göra dem till en förskräckelse för alla riken på jorden, till förbannelse och hån, till förakt och vanära bland alla folk dit jag har fördrivit dem, 19 därför att de inte lyssnade till mig, säger Herren, fastän jag gång på gång talade till dem genom mina tjänare profeterna. Men ni har inte velat lyssna, säger Herren.”
Slutliga förmaningar och hälsningar
13 Vaka över er själva, och se till att ni håller fast vid er tro. Var modiga och starka, 14 och handla alltid i kärlek.
15 Jag vill också be er om en sak, syskon. Ni vet ju att Stefanas och hans familj var de första i provinsen Achaia[a] som började tro på Kristus. De ägnar sig nu åt att tjäna de heliga. 16 Underordna er dessa människor, och även alla andra som jobbar hårt tillsammans med dem. 17 Jag är glad över att Stefanas, Fortunatus och Achaikos har kommit till mig. Då behöver jag inte sakna er lika mycket. 18 De har nämligen uppmuntrat mig på alla sätt, och er också. Sådana män ska ni verkligen sätta värde på.
19 Församlingarna i provinsen Asien[b] hälsar till er. Aquila och Prisca och hela den församling som möts i deras hus hälsar hjärtligt till alla er i Herren. 20 Alla de troende här hälsar till er. Hälsa varandra med en helig kyss.[c]
21 Här skriver jag, Paulus, min hälsning, med egen hand.
22 Om någon inte älskar Herren, ska en förbannelse komma över honom. Marana ta![d]
23 Nåd från Herren Jesus åt er alla.
24 Min kärlek är med er alla i Kristus Jesus.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.