Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

Herren är kung

(1 Krön 16:23-33)

²⁰ När Israels folk fick höra att Jerobeam hade återvänt från Egypten, skickade de efter honom och kallade honom till ett möte med hela folket. Där gjorde de honom till kung över Israel. Det var bara Judas stam^[a] som höll sig till Davids familj.

²¹ Vid sin ankomst till Jerusalem mönstrade Rehabeam Juda och Benjamins arméer, 180 000 utvalda soldater, för att strida mot Israel och återfå kungamakten åt Salomos son Rehabeam. ²² Men Guds ord kom till gudsmannen Shemaja:

²³ ”Säg till kung Rehabeam av Juda, Salomos son, och till alla i Juda och Benjamin och det övriga folket: ²⁴ ’Så säger Herren: ”Ni ska inte dra ut och strida mot era bröder, Israels folk! Vänd tillbaka hem, var och en till sitt, för det som har hänt kommer från mig!” ’ ”

Då lydde de Herrens ord och återvände till sitt, så som Herren befallt.

Jerobeam leder Israel in i avguderi

(2 Krön 11:1-4)

²⁵ Jerobeam befäste Shekem i Efraims bergsbygd och slog sig ner där. Senare gick han och byggde upp Penuel. ²⁶ Jerobeam tänkte för sig själv att riket nu skulle kunna komma tillbaka till Davids ättlingar ²⁷ och att, om folket fortsatte att offra i Herrens hus i Jerusalem, de skulle kunna vända tillbaka till sin herre Rehabeam, kungen av Juda. De skulle till och med kunna döda honom för att sedan vända tillbaka till Rehabeam.

²⁸ Jerobeam lät då på uppmaning av sina rådgivare tillverka två kalvar av guld och sa till folket: ”Det blir alldeles för besvärligt för er att gå upp till Jerusalem. Här är dina gudar, Israel, som ledde dig ut ur Egypten!”

²⁹ En av dessa guldkalvar ställdes i Betel och den andra i Dan. ³⁰ Dessa förledde folket att synda. Man reste till och med ända upp till Dan för att tillbe den kalv som fanns där. ³¹ Jerobeam byggde också upp tempel på offerhöjderna och avskilde präster bland folket, även sådana som inte var leviter. ³² Jerobeam instiftade en högtid på femtonde dagen i åttonde månaden i Betel, motsvarande högtiden i Juda. Jerobeam offrade själv till kalvarna som han låtit göra. Och det var där i Betel som han avskilde präster för offerplatserna som han låtit göra. ³³ På femtonde dagen i åttonde månaden som han själv valt, offrade han på altaret som han byggt i Betel. Så instiftade han en högtid för israeliterna och gick upp till altaret för att offra.

Gud erbjuder alla försoning

¹¹ Vi vet alltså vad fruktan för Herren är och försöker vinna människor. För Gud är det uppenbart vad vi är, och jag hoppas att det också är uppenbart för era samveten.

¹² Vi försöker inte rekommendera oss själva för er igen, bara ge er tillfälle att vara stolta över oss. Då har ni något att svara dem som skryter med det yttre och inte med det som finns i hjärtat. ¹³ Är vi från våra sinnen, så är det för Guds skull. Är vi förnuftiga, så är det för er skull. ¹⁴ Kärleken från Kristus driver oss. Vi är ju övertygade om att en har dött för alla, och då har alla dött. ¹⁵ Han har dött för alla, för att de som lever inte längre ska leva för sig själva, utan för honom som har dött och uppstått för dem.

¹⁶ Därför bedömer vi inte längre på ett vanligt mänskligt sätt. Om vi en gång har betraktat Kristus på det viset gör vi det inte mer. ¹⁷ Den som är i Kristus är alltså en ny skapelse. Det gamla är borta, och något nytt har börjat.