Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Gud är med oss!
1-2 Gud är vår tillflykt och starkhet, en beprövad hjälp i våra svårigheter.
3 Därför behöver vi inte vara rädda även om hela världen skulle gå under och bergen störta ner i havsdjupen,
4 även om haven skulle brusa och dåna och bergen skaka!
5 Det går en flod av glädje genom Guds stad, i Guds, den högstes heliga hus.
6 Gud själv bor i den staden. Därför står den fast. Redan när dagen gryr kommer han med sin hjälp.
7 Runtomkring gör folken uppror och riken faller. Och när Gud låter sin mäktiga stämma ljuda förgås jorden.
8 Gud, befälhavaren över himlens härskaror, är mitt ibland oss. Jakobs Gud är vårt skydd.
9 Kom och se allt det fantastiska som vår Gud gör,
10 se hur han gör slut på alla krig på jorden. Se hur han bryter sönder och bränner upp alla vapen!
11 Bli tysta och stilla, och erkänn att jag är Gud! Jag står över alla folk och min makt sträcker sig över hela jorden.
12 Befälhavaren över himlens arméer är mitt ibland oss! Jakobs Gud är vårt skydd!
Skapelsen
1 Allt började när Gud skapade himlen och jorden.
2 Först var jorden ett formlöst och tomt kaos, och Guds Ande svävade över de mörka dimmorna.
3 Då sa Gud: Ljus, bli till. Då blev det ljust.
4-5 Gud var nöjd med ljuset och skilde det från mörkret. Han kallade ljuset dag, och mörkret kallade han natt. Tillsammans utgjorde de den första dagen.
6 Sedan sa Gud: Låt dimmorna skilja på sig för att forma himlen där uppe och haven där nere.
7-8 Gud skapade på så sätt himlen och skilde dimman ovanför från vattnet nedanför. Allt detta hände den andra dagen.
9-10 Sedan sa Gud: Låt vattnet under himlen samlas så att torrt land kommer fram. Det blev så och Gud kallade det torra jord, och vattnet kallade han hav. Gud var nöjd
11-12 och fortsatte: Låt det ur jorden växa fram alla sorters gräs och fröbärande växter och fruktträd med kärnor i frukten, så att fröna och kärnorna på nytt ger upphov till de slags växter och frukter som de kommit ifrån. Det blev så, och Gud var nöjd.
13 Allt detta hände den tredje dagen.
14-15 Sedan sa Gud: Låt det bli skinande ljus på himlen för att lysa upp jorden och skilja dagen från natten. De ska bestämma årstiderna på jorden och utmärka dagarna och åren. Det blev så,
16 för Gud skapade två stora ljus, solen och månen, som skulle lysa över jorden, det större ljuset, solen, för att lysa på dagen och det mindre ljuset, månen, för att lysa på natten. Han skapade också stjärnorna.
17 Gud placerade dem alla på himlen för att upplysa jorden,
18 härska över dagen och natten och skilja ljuset från mörkret. Gud var nöjd.
19 Allt detta hände den fjärde dagen.
20 Sedan sa Gud: Låt vattnet vimla av levande varelser, och låt himlen fyllas av fåglar.
21-22 Gud skapade stora sjödjur och fiskar och fåglar av alla slag. Sedan såg Gud på dem med glädje och välsignade dem allesammans. Föröka er och fyll haven, sa han, och till fåglarna sa han: Föröka er ni också och uppfyll jorden!
23 Detta avslutade den femte dagen.
24 Sedan sa Gud: Låt jorden bära fram djur av alla slag - boskap, kräldjur och vilda djur. Det blev så.
25 Gud skapade alla slags vilda djur och boskap och kräldjur, och Gud var nöjd med det han hade gjort.
26 Sedan sa Gud: Låt oss skapa människan, lik oss själva, att härska över allt liv i havet och i luften och på jorden.
27 Alltså skapade Gud människan lik hennes Skapare, lik sig själv skapade Gud människan till man och kvinna.
28 Gud välsignade dem och sa: Föröka er och uppfyll jorden och lägg den under er. Ni ska härska över fiskarna, fåglarna och alla djuren.
29 Lyssna! Jag ger er de fröbärande växterna på hela jorden och alla fruktträden. De ska ge er mat.
30 Åt djuren och fåglarna ger jag däremot allt gräs och andra gröna växter som föda.
31 Sedan såg Gud på allt han hade skapat, och han var mycket nöjd. Detta avslutade den sjätte dagen.
2 Så blev slutligen himlen och jorden fullständiga med allt vad de innehöll.
2 När den sjunde dagen kom var Gud alltså klar med sitt arbete.
3 Han välsignade den sjunde dagen och bestämde att den skulle vara helig, eftersom han till den dagen var färdig med allt han hade skapat.
Adam och Eva
4 Här följer en sammanfattning av händelserna då himlen och jorden skapades av Herren Gud.
Ingen kan undgå att bryta mot Guds lag
17 Ni judar tror att allt är väl mellan er och Gud, därför att han gav er sina lagar. Ni skryter med att ni står Gud särskilt nära.
18 Ni säger att ni vet vad han vill. Ni menar att ni kan skilja mellan rätt och orätt, därför att ni har blivit undervisade i hans lagar sedan ni var unga.
19 Ni är så säkra på Guds väg att ni kan peka ut den för en blind och ni tror er vara ett ljus för dem som gått vilse i mörkret.
20 Ni tycker att ni kan undervisa dem som ännu inte har förstått detta, och till och med lära barnen om Guds vägar, för ni känner verkligen hans lagar och vet att de är fulla av kunskap och sanning.
21 Ja, ni undervisar andra, men varför inte er själva? Ni säger till andra att de inte ska stjäla, men stjäl inte ni?
22 Ni säger att det är fel att vara otrogen i äktenskapet, men är inte ni det? Ni säger: Be inte till avgudar, men ni gör själva pengarna till er gud!
23 Ni är stolta över att känna till Guds lag, men ni vanhedrar honom genom att bryta den.
24 Inte att undra på att Skrifterna säger att världen talar illa om Gud för er skull.
25 Ni har en fördel i att vara judar om ni lyder Guds lagar, men om ni inte gör det, så är ni inte bättre lottade än vem som helst som inte är omskuren.
26 Och om en sådan, som utan att veta vad omskärelsen innebär, lyder Guds lagar, kommer då inte Gud att ge honom alla de rättigheter och den heder han har tänkt att ge åt judarna?
27 En dag kommer andra folk att döma er judar, som känner till så mycket om Gud och har hans löften, men inte lyder hans lagar.
28 Sann jude blir man inte bara av att vara född av judiska föräldrar eller av att genomgå den judiska invigningsceremoni som kallas omskärelse.
29 Nej, en verklig jude är den som har ett rent samvete inför Gud. Vilken människa som helst kan se om någon är omskuren genom ett ingrepp på kroppen, men det är bara Gud som kan se vilka som har tillåtit honom att göra ett ingrepp i deras inre. Gud söker inte efter dem som skär i sina kroppar för att kunna kallas omskurna, utan han söker efter människor med ett förvandlat sinne. Var och en som har upplevt den förvandlingen i sitt liv kommer att få beröm av Gud, även om han inte får det av er.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®