Revised Common Lectionary (Complementary)
Herre, hjälp mig!
70 Herre, befria mig! Skynda dig och kom till min hjälp!
2-4 Låt förvirring drabba dem som försöker döda mig. Avslöja dem och låt dessa skadeglada människor stå där med skammen. Låt dem inte lyckas!
5 Men alla som vänder sig till Herren ska jubla över hans frälsning. De ska ständigt säga: Herren är stor!
6 Jag är fattig och svag, men ändå tänker Herren på mig just nu! Min Gud, du är min hjälpare. Du är min Frälsare! Skynda till min hjälp! Vänta inte längre!
Synden skiljer folket från Gud
3 Lyssna! Detta är er dom! Herren uttalar den över hela Israel, över allt det folk jag förde ut ur Egypten:
2 Bland alla folk på jorden har jag utvalt just er. Det är därför jag måste straffa er för all er synd.
3 Hur ska vi kunna vandra tillsammans om vi inte är överens?
4 Skulle jag ryta som ett lejon, om jag inte hade orsak till det? Faktum är att jag är beredd att utplåna er. Till och med det unga lejonet ryter när det sätter tänderna i sitt byte.
5 En fälla slår inte igen om man inte trampat på den. Ert straff är välförtjänt.
6 Larmet har redan gått. Ni har skäl att oroa er! Jag, Herren, ska sända olycka över ert land.
7 Men först varnar jag er alltid genom att mina tjänare profeterna får reda på mina planer.
8 När lejonet ryter, vem blir då inte rädd? Herren Gud har talat, och jag måste föra hans budskap vidare.
9 Låt budet gå till befästningarna i Asdod och Egypten: Inta era platser på Samariens berg för att bevittna Israels brott.
10 Mitt folk har glömt vad som menas med att handla rätt, säger Herren. Deras hus är fulla av byte från stölder och plundringar.
11 Därför, säger Herren Gud, ska en fiende komma över dem! Han ska bryta ner deras fästningar och plundra deras vackra hem.
12 Herren säger: En herde försökte rädda sitt får från ett lejon, men det var för sent. Han lyckades bara dra till sig ett par ben och en bit av ett öra ur lejonets käkar. Så ska det vara när israeliterna i Samarien slutligen räddas, de som nu lever så väl.
13 Den sjätte ängeln blåste i sin trumpet, och jag hörde en röst som talade från de fyra hornen på guldaltaret, som står vid Guds tron.
14 Den sa till den sjätte ängeln: Släpp lös de fyra fallna änglar som är bundna vid den stora floden Eufrat.
15 De hade väntat på detta år, och denna månad och dag och timme, och nu släpptes de lösa för att döda en tredjedel av människorna.
16 De ledde en armé med tvåhundra miljoner krigare - jag fick höra att de var så många.
17-18 I en syn såg jag deras hästar och ryttare, och så här såg de ut: Ryttarna bar eldröda rustningar, fast några av dem var himmelsblå och andra gula. Hästarnas huvuden liknade lejonhuvuden, och rök och eld och svavel vällde ut ur deras munnar och dödade en tredjedel av alla människor.
19 Deras dödande kraft fanns inte bara i deras munnar, utan också i deras svansar, för deras svansar var som ormhuvuden, som slog och högg och gav dödliga sår.
20 Men de människor som överlevde dessa plågor vägrade fortfarande att omvända sig till Gud! De ville inte avstå från att tillbe demoner, och inte heller från de avgudar som de själva gjort av guld, silver, koppar, sten och trä och som varken kunde se eller höra eller gå.
21 Inte heller omvände de sig från sitt mördande, sin ockultism, sin omoral och sina stölder.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®