Revised Common Lectionary (Complementary)

Var och en ska dömas för sin egen synd

18 Sedan kom Herrens budskap till mig igen:

² Varför använder folk det här ordspråket om Israels land: 'Barnen straffas för föräldrarnas synder'?

³ Så sant jag lever, säger Herren Gud, ska ni inte längre använda det ordspråket i Israel,

⁴ för det är jag som ska döma alla, både föräldrar och barn. Min regel är att var och en ska dö för sin egen synd.

²⁵ Ändå säger ni: 'Herren är inte rättvis!' Lyssna nu, ni Israels folk! Är det jag som är orättvis eller är det ni?

²⁶ När en rättfärdig människa upphör att vara rättfärdig och i stället börjar synda och dör i sin synd, så är det på grund av det onda hon har gjort.

²⁷ Och om en ogudaktig människa vänder om från sin ondska och lyder lagen och gör det som är rätt, så blir hon räddad.

²⁸ Därför att hon har tänkt över situationen och bestämt sig för att vända om från sina synder och leva ett gudfruktigt liv ska hon verkligen få leva.

²⁹ Och ändå fortsätter ni, Israels folk, att säga: 'Herren är orättvis!' Men det är ni som är orättvisa och inte jag.

³⁰ Jag kommer att döma var och en av er i Israel och straffa eller belöna var och en efter hans gärningar.

³¹ Vänd därför om från era synder medan det ännu är tid. Kasta dem bakom er och ta emot ett nytt hjärta och en ny ande. Varför ska ni dö, ni Israels folk?

³² Jag vill inte se er dö, säger Herren Gud. Vänd om, vänd om, så ska ni få leva!

Förlåt mig mina synder

25 Till dig, Herre, sätter jag mitt hopp.

² Lämna mig inte i sticket, Herre, för jag litar på dig! Låt inte mina fiender lyckas i sina uppsåt! Låt dem inte triumfera över mig!

³ Jag vet att ingen som tror på Gud någonsin behöver skämmas. Men alla som sviker dig ska stå där med sin skam.

⁴ Herre, visa mig vad jag ska göra! Låt mig förstå vilken väg jag ska gå!

⁵ Led mig och undervisa mig, för du är en Gud som räddar mig! Det är bara på dig jag kan hoppas!

^6-7 Herre, tänk på att du förr har visat mig din godhet och kärlek, förlåt mig för att jag syndade i min ungdom.

⁸ Herren är god, och alla de som har gått vilse undervisar han med glädje om den rätta vägen.

⁹ Han undervisar de ödmjuka om sin väg.

Lev som Jesus gjorde

2 Betyder gemenskapen i tron på Kristus något för oss? Älskar ni mig tillräckligt för att vilja uppmuntra och trösta mig? Finns det medkänsla och kärlek i era hjärtan?

² Gör mig då verkligt glad genom att älska varandra, vara överens med varandra och arbeta tillsammans med ett hjärta, ett sinne, och med samma syfte.

³ Var inte själviska! Ha inte som mål att göra gott intryck på andra. Var ödmjuka, och utgå hela tiden ifrån att andra betyder mer än ni själva.

⁴ Tänk inte bara på det som är till er egen fördel, utan visa intresse för andra människor och vad de gör.

⁵ Ni bör vara sådana som Jesus Kristus var.

⁶ Fast han var Gud, krävde han inte att få ha kvar sina rättigheter som Gud,

⁷ utan avstod sin stora makt och härlighet för att komma till jorden och betjäna oss. Han blev en människa bland människor.

⁸ Han gick så långt i sin ödmjukhet att han till och med var villig att dö som en brottsling på ett kors.

⁹ Och det var därför som Gud gav honom tillbaka allt det han varit villig att offra, både liv och gudomlighet, och också gav honom ett namn med större makt än alla andra namn.

¹⁰ Han gjorde det för att alla knän ska böjas inför detta namn, i himlen, på jorden och under jorden, och

¹¹ för att alla utan undantag ska bekänna att Jesus Kristus är Herre, och därmed ära vår Gud och Far.

Bli vägvisare

¹² Kära vänner, när jag var tillsammans med er var ni alltid angelägna om att följa min undervisning. Och nu när jag är borta, måste ni vara ännu mera noga med att göra de goda gärningar som är ett resultat av frälsningen. Ni måste lyda Gud med djupaste allvar och hålla er borta från allt det som inte tilltalar honom.

¹³ Gud arbetar nämligen med er, skapar hos er viljan att lyda honom och hjälper er sedan att göra det han vill.

Folkets ledare ifrågasätter Jesu auktoritet

²³ När han hade kommit tillbaka till templet och höll på att undervisa där, kom översteprästerna och folkets ledare fram till honom. De krävde att få veta vad han hade för fullmakt att kasta ut köpmännen, som han gjort dagen innan.

²⁴ Det ska jag säga er om ni svarar på en annan fråga först, sa Jesus.

²⁵ Kom Johannes döparen från Gud eller inte? De samtalade med varandra om det och sa: Om vi säger: 'Från Gud

²⁶ Och om vi nekar till att Gud har sänt honom kommer vi att bli överfallna, för hela folket tror att han var en profet.

²⁷ Därför svarade de till slut: Det vet vi inte.Jesus sa: Då svarar inte jag heller på er fråga.

Liknelsen om de två sönerna

²⁸ Men vad säger ni om detta? En man som hade två söner sa en dag till den äldste: 'Gå ut och arbeta på gården.'

²⁹ 'Det vill jag inte

³⁰ Så sa fadern till den yngre: 'Gå ut, du också

³¹ Vilken av de två lydde sin far? De svarade: Den förste naturligtvis.Då förklarade Jesus vad han menade: Jag säger er att kriminella och prostituerade ska komma in i Guds rike innan ni gör det.

³² För Johannes döparen uppmanade er att omvända er till Gud, men det ville ni inte. Kriminella och prostituerade däremot gjorde det. Och fastän ni såg detta vägrade ni att tro, och lät inte omvända er.