Revised Common Lectionary (Complementary)
146 Halleluja! Lova HERREN, min själ.
2 Jag vill lova HERREN, så länge jag lever, jag vill lovsjunga min Gud, så länge jag är till.
3 Förliten eder icke på furstar, icke på en människoson, han kan icke hjälpa.
4 Hans ande måste sin väg, han vänder tillbaka till den jord varav han är kommen; då varda hans anslag om intet.
5 Säll är den vilkens hjälp är Jakobs Gud, den vilkens hopp står till HERREN, hans Gud,
6 till honom som har gjort himmelen och jorden och havet och allt vad i dem är, till honom som håller tro evinnerligen,
7 som skaffar rätt åt de förtryckta, som giver bröd åt de hungrande. HERREN löser de fångna,
8 HERREN öppnar de blindas ögon, HERREN upprättar de nedböjda, HERREN älskar de rättfärdiga,
9 HERREN bevarar främlingar, faderlösa och änkor uppehåller han; men de ogudaktigas väg vänder han i villa.
10 HERREN är konung evinnerligen, din Gud, Sion, från släkte till släkte. Halleluja!
3 En usel herre, som förtrycker de arma, är ett regn som förhärjar i stället för att giva bröd.
4 De som övergiva lagen prisa de ogudaktiga, men de som hålla lagen gå till strids mot dem.
5 Onda människor förstå icke vad rätt är, men de som söka HERREN, de förstå allt.
6 Bättre är en fattig man som vandrar i ostrafflighet rik som i vrånghet går dubbla vägar.
7 Den yngling är förståndig, som tager lagen i akt; men som giver sig i sällskap med slösare gör sin fader skam.
8 De som förökar sitt gods genom ocker och räntor, han samlar åt den som förbarmar sig över de arma.
9 Om någon vänder bort sitt öra och icke vill höra lagen, så är till och med hans bön en styggelse.
10 Den som leder de redliga vilse in på en ond väg, han faller själv i sin grop; men de ostraffliga få till sin arvedel vad gott är.
2 Så har han ock gjort eder levande, eder som voren döda genom de överträdelser och synder
2 i vilka I förut vandraden, efter denna världs och tidsålders sätt, i det I följden fursten över luftens härsmakt, över den andemakt som nu är verksam i de ohörsamma.
3 Bland dessa voro förut också vi allasammans, där vi vandrade i vårt kötts begärelser och gjorde vad köttet och sinnet ville; och vi voro genom vår natur hemfallna åt vredesdomen, vi likasom de andra.
4 Men Gud, som är rik på barmhärtighet, har, för den stora kärleks skull, varmed han har älskat oss,
5 gjort oss levande med Kristus, oss som voro döda genom våra synder. Av nåd ären I frälsta!
6 Ja, han har uppväckt oss med honom och satt oss med honom i den himmelska världen, i Kristus Jesus,
7 för att i de kommande tidsåldrarna bevisa sin nåds översvinnliga rikedom, genom godhet mot oss i Kristus Jesus.
8 Ty av nåden ären I frälsta genom tro -- och det icke av eder själva, Guds gåva är det --
9 icke av gärningar, för att ingen skall berömma sig.
10 Ty hans verk äro vi, skapade i Kristus Jesus till goda gärningar, vilka Gud förut har berett, för att vi skola vandra i dem.