Revised Common Lectionary (Complementary)
4 Lyssna, ni som trampar på de fattiga
och vill utplåna de förtryckta i landet!
5 Ni säger:
”När är nymånadsfesten över,
så att vi kan sälja säd,
och sabbaten,
så att vi kan öppna vetesmagasinet?”
Då ska vi minska måtten,
höja priserna
och fuska med vikterna,
6 köpa de fattiga för silver
och de hjälpbehövande för ett par skor
och sälja spillsäden som vete.
7 Herren har svurit vid Jakobs stolthet: ”Aldrig ska jag glömma något av vad de gjort!
Guds stora omsorg
113 Halleluja!
Prisa Herren, ni hans tjänare,
prisa Herrens namn!
2 Välsignat är Herrens namn
nu och för evigt.
3 Herrens namn ska prisas
från öster till väster.[a]
4 Herren är upphöjd över alla folk.
Hans ära når högre än himlen.
5 Vem är lik Herren, vår Gud,
som sitter på sin tron i höjden,
6 som böjer sig ner och ser så djupt –
vem i himlen, vem på jorden?
7 Den fattige drar han upp ur stoftet,
och den nödställde ur askhögen
8 och sätter honom bland furstar,
bland sitt folks furstar.
9 Han låter den barnlösa hustrun få ett hem
som en lycklig mor till barnen.
Halleluja!
Anvisningar om livet i församlingen
2 Framför allt uppmanar jag till bön och åkallan, till förbön och tacksägelse för alla människor, 2 för kungar och makthavare, så att vi får leva i fred och stillhet, i allting på ett gudfruktigt och värdigt sätt. 3 Detta är rätt och behagar Gud, vår Frälsare. 4 Han vill att alla ska bli räddade och komma till insikt om sanningen. 5 För det finns bara en Gud och bara en som är medlare mellan Gud och människor, och det är människan Kristus Jesus. 6 Han gav sig själv till lösen för alla – ett vittnesbörd som gavs när tiden var inne. 7 Och jag har blivit utsedd till detta som förkunnare och apostel – det är sant, jag ljuger inte – till att vara en lärare för hedningarna i tron och sanningen.
Liknelsen om den oärliga förvaltaren
16 Till sina lärjungar sa Jesus också: ”En rik man hade en förvaltare som skötte hans affärer, men ett rykte började spridas om att mannen förskingrade hans pengar.
2 Arbetsgivaren kallade därför till sig mannen och sa: ’Vad är det jag hör om dig? Gör i ordning din redovisning, för jag tänker avskeda dig.’
3 Förvaltaren tänkte då för sig själv: ’Vad ska jag göra om jag måste sluta som förvaltare hos min herre? Gräva orkar jag inte, och tigga skäms jag för. 4 Men nu har jag en idé, så att folk tar emot mig i sina hus när jag måste lämna mitt arbete.’
5 Sedan bjöd han in alla dem som var skyldiga hans arbetsgivare pengar, och började diskutera med dem en efter en. Han frågade den förste: ’Hur mycket är du skyldig?’
6 ’Hundra krus olja’, svarade mannen.
Då sa förvaltaren: ’Här är skuldebrevet. Ta det, sätt dig och skriv snabbt femtio krus istället.’
7 Sedan frågade han nästa person: ’Och hur mycket är du skyldig honom?’
’Hundra tunnor vete’, svarade han.
’Här’, sa förvaltaren, ’ta ditt skuldebrev och skriv åttio tunnor istället!’
8 Herren berömde den oärliga förvaltaren för hans slughet.[a] Den här tidsålderns människor är nämligen slugare mot sina egna, än vad ljusets människor är. 9 Ja, jag säger er: använd den ohederlige mammon till att skaffa er vänner som välkomnar er i de eviga boningarna den dag då mammon sviker.
10 Den som är ärlig i småsaker kommer att vara ärlig när det gäller stora saker. Fuskar man i småsaker, kommer man också att fuska när det gäller stora saker.
11 Men om ni inte är trogna i fråga om den ohederlige mammon, vem vill då låta er ta hand om det som verkligen är något värt? 12 Och om ni inte är trogna när det gäller andra människors egendom, vem vill då ge er något att äga? 13 Ingen tjänare kan tjäna två herrar, för antingen kommer han att hata den förste och älska den andre, eller att hålla sig till den ene och inte bry sig om den andre. Ni kan inte tjäna Gud och mammon samtidigt.”
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.