Revised Common Lectionary (Complementary)
TREDJE BOKEN
Undran över de gudlösas framgång
73 (A) En psalm av Asaf.
Gud är verkligen god mot Israel,
mot dem som har rena hjärtan.
2 Men jag var nära att snava
med mina fötter,
mina steg var nära att slinta,
3 (B) för jag greps av avund
mot de högmodiga
när jag såg de gudlösas framgång.
4 De är fria från plågor
fram till sin död,
deras kroppar är välnärda.
5 De drabbas inte av mänsklig nöd,
de plågas inte
som andra människor.
6 Därför är högmod deras halsband
och våld den dräkt de sveper sig i.
7 (C) Deras ögon kikar fram[a] ur fetman,
deras hjärtans fantasier
har ingen gräns.
8 De hånar och hotar med ondska,
överlägset hotar de med förtryck.
9 De öppnar sin mun mot himlen
och deras tunga far fram på jorden.
10 Därför vänder sig folket till dem,
de suger i sig vatten i mängd.
11 (D) De säger:
"Hur skulle Gud kunna veta?
Den Högste har väl ingen vetskap?"
12 (E) Sådana är de gudlösa,
ständigt trygga
med växande rikedom.
13 (F) Förgäves höll jag mitt hjärta rent
och tvådde mina händer i oskuld!
14 Jag var plågad hela dagen
och tuktad varje morgon –
15 men hade jag sagt:
"Så tänker jag tala",
då hade jag svikit dina barns släkte.
16 Jag funderade
och försökte förstå det,
men det var för svårt för mig,
17 tills jag kom in i Guds helgedom
och insåg deras öde.
18 (G) Du ställer dem på det hala,
du störtar dem i fördärvet.
19 (H) Hur plötsligt ska de inte gå under!
De förgås och får ett fruktansvärt
slut.
20 (I) Så som en dröm är borta
när man vaknar
ska du, Herre, förakta dem
som skuggbilder när du griper in.
21 När mitt hjärta var bittert
och det stack i mitt inre,
22 då var jag oförnuftig
och förstod ingenting,
jag var som ett djur inför dig.
23 Men jag är alltid hos dig,
du håller mig i min högra hand.
24 (J) Du leder mig med ditt råd
och tar sedan emot mig med ära.
25 Vem har jag i himlen utom dig?
Och har jag dig,
söker jag inget på jorden.
26 (K) När min kropp och mitt hjärta
ger upp,
är Gud mitt hjärtas klippa
och min lott för evigt.
27 De som är fjärran från dig går under,
du förgör alla som är otrogna
mot dig.
28 Men för mig är det gott
att vara nära Gud.
Jag tar min tillflykt
till Herren, Gud,
för att förkunna
alla dina gärningar.
Jona i Nineve
3 Herrens ord kom för andra gången till Jona. Han sade: 2 (A) ”Bryt upp och bege dig till Nineve, den stora staden, och predika för den det budskap jag ger dig.” 3 (B) Då bröt Jona upp och begav sig till Nineve enligt Herrens ord. Men Nineve var en stor stad inför Gud, tre dagsresor lång[a]. 4 Jona gick en dagsresa in i staden och predikade och sade: ”Om fyrtio dagar ska Nineve förstöras[b].”
5 (C) Och folket i Nineve[c] trodde Gud. De utlyste en fasta och klädde sig i säcktyg[d], från den störste av dem till den minste. 6 När budskapet nådde kungen i Nineve[e] reste han sig från sin tron, tog av sin mantel och klädde sig i säcktyg och satte sig i aska. 7 Sedan utropade och förkunnade man i Nineve enligt kungens och hans stormäns befallning: ”Varken människor eller djur, kor eller får ska smaka något. De får inte beta eller dricka. 8 (D) Både människor och djur ska klä sig i säcktyg. Alla ska ropa till Gud med kraft och vända om från sin onda väg och de övergrepp han begår. 9 (E) Vem vet, då kanske Gud vänder om och ångrar sig och vänder sig från sin glödande vrede så att vi inte går under.”
10 (F) När Gud såg vad de gjorde, att de vände om från sin onda väg, ångrade han det onda som han hade hotat att göra mot dem och gjorde det inte.
8 (A) Men en sak får ni inte glömma, mina älskade: för Herren är en dag som tusen år och tusen år som en dag. 9 (B) Herren dröjer inte med att uppfylla sitt löfte, så som en del menar. Nej, han har tålamod med er, eftersom han inte vill att någon ska gå förlorad utan att alla ska få tid att omvända sig. 10 (C) Men Herrens dag kommer som en tjuv, och då ska himlarna försvinna med våldsamt dån och himlakropparna[a] upplösas av hetta och jorden och dess verk inte mer finnas till[b].
11 När nu allt detta går mot sin upplösning, hur heligt och gudfruktigt bör ni då inte leva 12 (D) medan ni ser fram emot Guds dag och påskyndar dess ankomst – den dag som får himlar att upplösas i eld och himlakroppar att smälta av hetta! 13 (E) Men efter hans löfte ser vi fram emot nya himlar och en ny jord där rättfärdighet bor.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation