Revised Common Lectionary (Complementary)
Guds suveränitet
82 Gud reser sig i himlens domstol. Han uttalar sin dom över domarna.
2 Hur länge ska ni domare vägra att ta hänsyn till bevismaterialet? Hur länge ska ni ta parti för det onda?
3 Hjälp den fattige och bedrövade och var rättvis mot den föräldralöse. Hjälp den utfattige till att få rätt!
4 Rädda dem ur onda människors grepp!
5 Men ni fattar ingenting och vet ingenting! På grund av er ondska vacklar samhällets grundvalar.
6 Jag har kallat er alla för gudar och söner till den Högste,
7 men ni ska dö som vanliga människor. Ni kommer att falla som vilka furstar som helst för alla måste dö.
8 Res dig, Gud, och döm jorden, för hela jorden tillhör dig! Alla människor är i dina händer.
Herren straffar filisteerna
1-2 Filisteerna förde sedan Guds ark från slagfältet i Eben-Haeser och ställde den i avguden Dagons tempel i staden Asdod.
3 När folket i staden nästa morgon gick för att titta på arken, hade Dagon fallit ner framför Herrens ark med ansiktet mot marken. De satte upp honom igen på hans plats,
4 men morgonen därpå hade samma sak hänt. Dagon låg framför Herrens ark. Denna gång hade hans huvud och händer fallit av och låg vid dörren, och kroppen låg för sig.
5 Det är därför som varken Dagons präster eller hans tillbedjare ens i dag vill trampa på tröskeln till Dagons tempel i Asdod.
6 Sedan började Herren förgöra invånarna i Asdod och de närliggande samhällena genom stora bölder.
7 När folket förstod vad som hade hänt, utropade de: Vi kan inte behålla Israels Guds ark här längre. Vi kommer alla att förgås tillsammans med vår gud Dagon.
8 Därför kallade de samman de styrande bland filisteerna och frågade dem vad de skulle göra med arken. Man beslöt att föra den till Gat.
9 Men när arken anlände dit, sände Herren en svår epidemi av böldpest in bland folket, och både ung och gammal greps av panik.
10 De förde arken vidare till Ekron, men när Ekrons invånare såg den komma, utropade de: De för hit Israels Guds ark för att döda oss också!
11 Då sammankallade man de styrande igen och bad dem föra tillbaka arken till dess rätta plats, för att inte hela staden skulle dö. Pesten hade nämligen redan börjat, och stor fruktan spred sig i staden.
12 De som inte dog fick svåra bölder, och överallt hördes gråt och klagan.
32 Glöm aldrig den tid när ni först fick höra om Kristus. Kom ihåg hur ni höll er tätt intill Herren, även om det innebar svåra lidanden.
33 Man skrattade åt er och slog er, och ni fick se andra bli behandlade på samma sätt.
34 Ni led med dem som kastades i fängelse, och trots att man tog allt ifrån er gladde ni er faktiskt, eftersom ni visste att något bättre väntade er i himlen, något som skulle tillhöra er i evighet.
35 Fortsätt att vara lika frimodiga. Tänk på den belöning som väntar!
36 Ni måste hålla ut för att kunna göra allt det Gud förväntar sig av er. Då kommer ni att få allt det han har lovat er:
37 Hans återkomst dröjer inte länge till.
38 Den som har fått sin skuld förlåten och allt rätt ställt med Gud, måste fortsätta att leva av tro och lita på honom i allt. Den som drar sig tillbaka har Gud ingen glädje av.
39 Men vi tillhör inte dem som vänt Gud ryggen och därmed går förlorade. Nej, vi tillhör dem som är säkra på vår frälsning.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®