Revised Common Lectionary (Complementary)
Psalm 82
Guds dom över orättfärdiga ledare
1 En psalm av Asaf.
Gud står i gudaförsamlingen,
mitt ibland gudarna håller han dom:
2 "Hur länge skall ni döma orätt
och vara partiska för de ogudaktiga? Sela.
3 Skipa rätt åt den fattige och faderlöse,
låt den betryckte och utblottade få rättvisa!
4 Befria den fattige och nödställde,
rädda honom från de ogudaktigas hand!
5 De vet ingenting och förstår ingenting,
de vandrar i mörker,
jordens alla grundvalar vacklar.
6 "Jag har sagt att ni är gudar,
ni är alla den Högstes söner.
7 Men ni måste ändå dö som människor dör,
och falla som var furste faller."
8 Grip in, Gud, håll dom över jorden,
ty alla hednafolk är din egendom.
Herrens ark i Dagons tempel
5 Filisteerna tog Guds ark och förde den från Eben-Haezer till Asdod. 2 De bar Guds ark in i Dagons tempel och ställde den bredvid Dagon. 3 När asdoditerna tidigt dagen därefter kom dit, fick de se Dagon ligga framstupa på marken framför Herrens ark. Då tog de Dagon och reste upp honom igen på hans plats. 4 Men när de tidigt nästa dag kom dit, fick de se Dagon ligga framstupa framför Herrens ark. Dagons huvud och hans båda händer hade slagits av och låg på tröskeln, bara fiskdelen satt kvar på honom. 5 I Asdod trampar därför ingen än i dag på Dagons tröskel, varken Dagons präster eller någon annan som går in i Dagons tempel.
6 Herrens hand var tung över asdoditerna. Han ställde till förödelse bland dem genom att han i Asdod och tillhörande områden slog dem med bölder. 7 När invånarna i Asdod såg att detta hände, sade de: "Israels Guds ark får inte stanna hos oss, för hans hand är tung över oss och vår gud Dagon." 8 De sände bud och samlade alla filisteernas furstar och sade: "Vad skall vi göra med Israels Guds ark?" De svarade: "Låt Israels Guds ark flyttas till Gat." Då flyttade de Israels Guds ark dit. 9 Men sedan de hade flyttat den dit, uppstod genom Herrens hand en mycket stor förvirring i staden. Han slog invånarna i staden, både små och stora, med bölder. 10 Då sände de Guds ark till Ekron. Men när Guds ark kom till Ekron, ropade ekroniterna: "De har flyttat Israels Guds ark till oss för att döda oss och vårt folk." 11 De sände bud och samlade alla filisteernas furstar och sade: "Sänd bort Israels Guds ark, så att den får komma tillbaka till sin plats igen och inte dödar oss och vårt folk." Ty en dödlig förvirring hade uppstått i hela staden. Guds hand låg mycket tung över den. 12 De av invånarna som inte dog blev slagna med bölder, och ropet från staden steg upp mot himlen.
32 Kom ihåg den första tiden då ljuset kom till er. Ni fick utstå en hård kamp och mycket lidande. 33 Somliga utsattes för offentligt åtlöje och blev hånade och plågade, andra stod sida vid sida med dem som behandlades så. 34 Ni led tillsammans med fångarna och fann er med glädje i att bli berövade era ägodelar, eftersom ni visste att ni ägde något bättre, något som består. 35 Kasta därför inte bort er frimodighet, som ger stor lön. 36 Ni behöver uthållighet för att göra Guds vilja och få vad han har lovat. 37 Ty
ännu en kort liten tid, så kommer han som skall komma,
och han skall inte dröja.[a]
38 Min rättfärdige skall leva av tro.
Och vidare:
Men om han drar sig undan finner min själ ingen glädje i honom.
39 Men vi hör inte till dem som drar sig undan och går förlorade. Vi hör i stället till dem som tror och vinner sina själar.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln