Revised Common Lectionary (Complementary)

²⁰ Sedan sade Herren: "Ropet över Sodom och Gomorra är starkt och deras synd är mycket svår. ²¹ Därför vill jag gå ner och se om de i allt har gjort efter det rop som har nått mig. Om det inte är så, vill jag veta det." ²² Männen vände sig därifrån och gick mot Sodom, men Abraham stod kvar inför Herren. ²³ Och Abraham gick närmare och sade: "Vill du förgöra den rättfärdige tillsammans med den ogudaktige? ²⁴ Kanske finns det femtio rättfärdiga i staden. Vill du då förgöra den och inte skona platsen för de femtio rättfärdigas skull som finns där? ²⁵ Det vare dig fjärran att göra något sådant, att låta den rättfärdige dö med den ogudaktige. Det skulle då gå med den rättfärdige som med den ogudaktige. Det vare dig fjärran! Skulle inte han som är hela jordens domare göra det som är rätt?" ²⁶ Herren sade: "Om jag finner femtio rättfärdiga inne i Sodom, skall jag skona hela platsen för deras skull." ²⁷ Abraham tog åter till orda och sade: "Jag har vågat tala till Herren trots att jag är stoft och aska. ²⁸ Kanske fattas det fem i de femtio rättfärdiga. Skall du då på grund av dessa fem fördärva hela staden?" Han svarade: "Om jag finner fyrtiofem där, skall jag inte fördärva den." ²⁹ Men Abraham fortsatte att tala till honom "Kanske finns det fyrtio där." Han svarade: "För dessa fyrtios skull skall jag inte göra det." ³⁰ Då sade han: "Herre, bli inte vred om jag talar ännu en gång. Kanske finns det trettio där." Han svarade: "Om jag finner trettio där, skall jag inte göra det." ³¹ Men han sade: "Jag har vågat tala till Herren. Kanske finns det tjugo där." Han svarade: "För dessa tjugos skull skall jag inte fördärva den." ³² Då sade han: "Herre, bli inte vred om jag talar bara en sista gång: Kanske finns det tio där." Han svarade: "För dessa tios skull skall jag inte fördärva den."

Psalm 138

Tacksägelse för Herrens utlovade hjälp

¹ Av David.

⁶ Liksom ni tog emot Kristus Jesus som Herren, så lev i honom ⁷ och låt er rotas och uppbyggas i honom och befästas i tron i enlighet med den undervisning ni fått, och överflöda i tacksägelse.

Kristus är trons grund

⁸ Se till att ingen rövar bort er med sin tomma och bedrägliga filosofi, byggd på mänskliga traditioner och stadgar och inte på Kristus. ⁹ Ty i honom bor gudomens hela fullhet i kroppslig gestalt, ¹⁰ och i honom är ni uppfyllda, han som är huvudet över alla makter och väldigheter. ¹¹ I honom blev också ni omskurna, inte med människohand, utan med Kristi omskärelse, då ni avkläddes er syndiga natur ¹² och begravdes med honom genom dopet. I dopet blev ni också uppväckta med honom genom tron på Guds kraft,^[a] han som har uppväckt honom från de döda. ¹³ Ni som var döda på grund av era överträdelser och er oomskurna natur, också er har han gjort levande med Kristus. Han har förlåtit oss alla överträdelser ¹⁴ och strukit ut det skuldebrev som med sina krav vittnade mot oss. Det har han tagit bort genom att spika fast det på korset. ¹⁵ Han har klätt av^[b] väldena och makterna och förevisat dem offentligt, när han på korset triumferade över dem.

I Kristus är friheten

¹⁶ Låt därför ingen döma er för vad ni äter och dricker eller i fråga om högtid eller nymånad eller sabbat. ¹⁷ Allt detta är bara en skugga av det som skulle komma, men verkligheten själv^[a] är Kristus. ¹⁸ Låt er inte fråndömas segerkransen av någon som ger sig hän åt 'ödmjukhet'^[b] och går upp i syner av änglarnas tillbedjan^[c] och som utan orsak är uppblåst i sitt köttsliga sinne ¹⁹ och inte håller sig till honom som är huvudet. Från honom får hela kroppen den tillväxt som Gud ger, stödd och sammanhållen som den är av sina leder och senor.

Herrens bön

11 En gång var Jesus på en plats och bad. När han hade slutat sin bön, sade en av hans lärjungar till honom: "Herre, lär oss att be, liksom Johannes lärde sina lärjungar." ² Då sade han till dem: "När ni ber skall ni säga:

Uthållig bön

⁵ Han sade till dem: "Om någon av er har en vän och går till honom mitt i natten och säger: Käre vän, låna mig tre bröd. ⁶ En vän som är på resa har kommit till mig, och jag har ingenting att sätta fram åt honom, ⁷ - vem av er skulle då inifrån huset få till svar: Låt mig vara i fred. Dörren är redan stängd, och mina barn och jag har gått och lagt oss. Jag kan inte stiga upp och ge dig något. ⁸ Jag säger er: Även om han inte stiger upp och ger honom något för att det är hans vän, så kommer han att stiga upp och ge honom allt vad han behöver för att inte själv bli utskämd.^[a]

⁹ Jag säger er: Be och ni skall få, sök och ni skall finna, bulta och dörren skall öppnas för er. ¹⁰ Ty var och en som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar skall dörren öppnas. ¹¹ Finns det bland er någon far som skulle ge sin son en orm när han ber om en fisk, ¹² eller en skorpion när han ber om ett ägg? ¹³ Om ni som är onda förstår att ge era barn goda gåvor, hur mycket mer skall då inte er Fader i himlen ge den helige Ande åt dem som ber honom?"