Revised Common Lectionary (Complementary)
Kom och se vad Gud har gjort
66 Sjung till Herrens ära, ni människor på jorden!
2 Sjung om hans härliga namn! Berätta för alla hur underbar han är!
3 Vi är stumma av beundran inför vad du gör, Gud! Vilken makt du har! Inte att undra på att dina fiender kapitulerar!
4 Alla människor på jorden kommer att be till dig och sjunga om din härlighet.
5 Kom och se vad Gud har gjort! Vilka fantastiska under som händer bland hans folk!
6 Han gjorde en torr väg genom havet, och våra förfäder kunde ta sig över Jordanfloden till fots. Vilken glädje det var den dagen!
7 Gud har all makt, och därför regerar han i evighet. Han vakar över folken och ingenting undgår honom. Ingen ska heller kunna göra uppror mot honom.
8 Prisa Herren, alla folk, och sjung hans lov,
9 för han håller våra liv i sin hand och ser till att vi inte faller.
Manasse regerar i Juda
21 Manasse var tolv år gammal när han blev kung, och han regerade i Jerusalem i femtiofem år. Hans mor hette Hefsi-Ba.
2 Han gjorde det som var ont i Herrens ögon, samma avskyvärda handlingar som de folk ägnade sig åt som bodde i landet tidigare och som Herren fördrev för att ge plats åt Israel.
3-5 Manasse byggde upp de offerhöjder som hans far Hiskia hade rivit ner. Han byggde nya altaren till Baal och gjorde en oanständig avgudabild som föreställde Aseran, precis som Ahab, kungen i Israel, hade gjort. Han tillbad solguden, månguden och stjärngudarna och placerade till och med altaren inne i Herrens tempel, i den stad och den byggnad som Herren hade valt för att ära sitt eget namn.
6 Han offrade en av sina egna söner i eld, han sysslade med svart magi och spådomar och konsulterade medier och trollkarlar. Han gjorde mycket som var ont i Herrens ögon och orsakade Herrens vrede.
7 Manasse satte också upp i templet den avskyvärda aserapåle han hade gjort på just den plats som Herren hade talat med David och Salomo om när han sa: Jag ska för alltid fästa mitt namn vid det här templet och vid Jerusalem, den stad jag har utvalt framför alla andra städer bland Israels stammar.
8 Om Israels folk bara vill följa de föreskrifter jag gav genom Mose, ska jag aldrig mer fördriva dem ur deras förfäders land.
9 Men folket lyssnade inte till Herren, och Manasse förledde dem att göra till och med mer ont än de tidigare invånarna, som Herren hade drivit bort därifrån för Israels skull.
10 Då förklarade Herren genom profeterna:
11 Eftersom kung Manasse har gjort allt detta onda, och till och med mer ont än amoreerna, som bodde i landet för länge sedan, och eftersom han har förlett Juda folk till avgudadyrkan,
12 ska jag låta en sådan olycka drabba Jerusalem och Juda, att de som får höra det inte kommer att tro sina öron.
13 Jag ska skölja bort Jerusalem som man torkar bort vattnet från en nydiskad tallrik, först den ena sidan och sedan den andra.
14 Jag ska till och med överge den kvarleva som återstår av mitt folk och överlämna dem åt deras fiender,
15 för de har gjort så mycket ont och orsakat min vrede, ända sedan jag förde deras förfäder ut ur Egypten.
Konflikten inom oss
14 Lagen är från Gud och är god. Det är inte det som är problemet, utan problemet finns hos mig, för jag är såld till slaveri med synden som min herre.
15 Jag förstår inte alls mig själv, för jag vill verkligen göra vad som är rätt, men jag kan det inte. Jag gör inte det jag vill göra, utan det jag hatar.
16 Jag vet att det som jag gör är orätt, och mitt dåliga samvete bevisar att jag godkänner de lagar jag bryter.
17 Men jag kan inte hjälpa det, för det är inte jag som gör det. Det är synden i mig, och den är starkare än jag!
18 Jag vet att det i mig själv, det vill säga i min egen syndiga natur, inte finns något gott. Det spelar ingen roll vart jag vänder mig, för jag kan ändå inte förmå mig själv att göra det som är rätt. Jag vill, men jag kan det inte.
19 När jag vill göra gott, så gör jag det inte, och när jag försöker att inte handla orätt, så gör jag det i alla fall.
20 Om jag nu gör vad jag inte vill, så är det klart var felet ligger. Synden har mig fortfarande i sitt onda grepp!
21 Det tycks vara ett ofrånkomligt faktum att när jag vill göra det som är rätt gör jag ändå hela tiden det som är orätt.
22 Med min nya natur älskar jag att göra Guds vilja.
23-25 Men det finns något annat inom mig, i min lägre natur, som ligger i strid med mitt förnuft och som besegrar mig och gör mig till slav under synden, som fortfarande finns i mig. Av hela mitt hjärta vill jag i lydnad tjäna Gud, men i stället finner jag att jag är slav under synden.Ni ser alltså hur det är: mitt nya liv säger till mig att göra det som är rätt, men den gamla naturen, som fortfarande finns i mig, älskar att synda. Vilken fruktansvärd situation jag befinner mig i! Vem kan befria mig från slaveriet under denna dödliga onda natur? Pris ske Gud! Det har skett genom Jesus Kristus, vår Herre. Han har gjort mig fri.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®