Revised Common Lectionary (Complementary)
Herren som den frommes arv
16 En inskrift[a] av David.
Skydda mig, Gud,
för till dig tar jag min tillflykt.
2 Jag säger till Herren: ”Du är min Herre,
och allt mitt goda kommer från dig.”[b]
3 Hos de heliga i landet, de härliga,
har jag all min glädje.
4 De som jagar efter andra gudar
kommer att dra mer olycka över sig.
Jag tänker inte offra blodsoffer åt dem,
och jag vill inte ens uttala deras namn.
5 Herren själv är min arvedel, min bägare.
Du bestämmer min del.
6 Jag har fått mig tilldelad en underbar lott,
ja, ljuvlig är min arvedel.
7 Jag vill lova Herren, som ger mig råd,
på natten förmanar mig mitt innersta.
8 Jag har alltid Herren inför mig,
eftersom han står vid min sida vacklar jag inte.
9 Därför är mitt hjärta fyllt av glädje,
och jag ropar ut mitt jubel,
också min kropp vilar i trygghet,
10 för du ska inte lämna mig kvar i dödsriket,
eller låta din helige förmultna.
11 Du visar mig vägen till livet,
du fyller mig med glädje inför dig,
med ljuvlighet vid din högra sida för alltid.
22 Därefter välsignade Aron folket med sina händer utsträckta mot dem och kom sedan ner från altaret efter att ha offrat syndoffret, brännoffret och gemenskapsoffret. 23 Mose och Aron gick in i uppenbarelsetältet och när de kom ut igen, välsignade de folket och Herrens härlighet visade sig för hela folket. 24 Eld kom då ner från Herren och förtärde brännoffret och fettet på altaret. När folket såg detta jublade de och föll ner på marken.
Arons söner dör i eld
10 Men Arons söner Nadav och Avihu tog var sitt fyrfat, lade eld i dem och rökelse på elden och frambar otillåten eld inför Herren, en eld som han inte hade befallt. 2 Därför kom eld ner från Herren och förtärde dem så att de dog inför Herren. 3 Då sa Mose till Aron: ”Detta är vad Herren menade när han sa:
’Jag ska visa mig helig bland dem
som söker mig och står mig nära,
och jag ska förhärligas inför allt folket.’ ”
Aron sa inte ett enda ord.
4 Mose skickade sedan efter Mishael och Elsafan, söner till Arons farbror Ussiel, och sa till dem: ”Gå och hämta era kusiner från helgedomen och bär ut dem utanför lägret.”
5 De gick då och hämtade dem och bar ut dem utanför lägret i deras tunikor, så som Mose hade befallt.
6 Mose sa sedan till Aron och hans söner Elasar och Itamar: ”Låt inte ert hår vara okammat och riv inte sönder era kläder[a] för att ni inte ska dö och hela folket drabbas av vrede. Men era släktingar och alla andra i Israel kan sörja dem som elden från Herren förbrände. 7 Men ni får inte lämna ingången till uppenbarelsetältet för då kommer ni att straffas med döden för ni är smorda med Herrens smörjelseolja.”
De gjorde precis som Mose hade befallt.
8 Sedan sa Herren till Aron: 9 ”Du och dina söner ska aldrig dricka vin eller starka drycker när ni går in i uppenbarelsetältet, för då kommer ni att dö. Den regeln ska vara oföränderlig och gälla från generation till generation 10 för att ni ska kunna skilja mellan heligt och oheligt, rent och orent 11 och kunna undervisa israeliterna om de lagar som Herren gett genom Mose.”
5 Pröva er själva, om ni är i tron, testa er själva. Inser ni inte i er själva att Jesus Kristus är i er? Om inte, då består ni inte provet. 6 Men jag hoppas att ni i alla fall ska inse att vi har bestått det.
7 Vi ber till Gud att ni inte ska göra något som är ont, men inte för att det ska visa sig att vi har bestått provet, utan för att ni ska göra det som är gott. Sedan spelar det ingen roll om det ser ut som att vi inte bestod provet. 8 Vi kan ju inte sätta oss emot sanningen utan bara vara för den. 9 Vi gläder oss nämligen när vi är svaga men ni starka. Det är ju just det som är vår bön, att ni ska bli alltmer fullkomliga.
10 Det är också därför jag skriver detta till er redan nu, så att jag ska slippa vara sträng mot er när jag kommer, i kraft av den myndighet Herren har gett mig för att bygga upp och inte riva ner.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.