Revised Common Lectionary (Complementary)
Job ifrågasätter Guds handlande
14 Vad svag människan är, och hur kort är inte hennes liv, fyllt av bekymmer!
2 Hon blomstrar så vackert för ett ögonblick, sedan vissnar hon. Som skuggan från ett snabbt passerande moln försvinner hon.
3 Måste du vara så sträng mot svaga människovarelser och kräva räkenskap av dem?
4 Hur kan du begära renhet hos en som är född i orenhet?
5 Du har gett människan ett så kort liv, ett bestämt antal månader är allt du gett henne! Inte en stund längre, verkar det.
6 Kan du då inte låta henne få leva lite i fred? Vänd bort din blick från henne och unna henne lite ro, innan hon dör!
7 Det finns alltid hopp för ett träd. Om det blir nerhugget, skjuter det skott, och nya grenar växer upp.
8-9 Även om dess rot har varit länge i jorden och dess stubbe tynat bort, kan det spira och knoppas igen som en ny planta, bara det får vatten.
10 Men när en människa dör och begravs, vart tar hon då vägen?
11-12 Som vattnet dunstar bort från en sjö, och som en flod torkar ut, så lägger sig en människa ner för att dö och reser sig inte förrän himlarna inte längre finns till. Hon väcks inte upp ur sin sömn.
13 Om du ändå ville gömma mig i döden och glömma bort mig tills din vrede har gått över. Men jag önskar att du någon gång skulle komma ihåg mig igen!
14 Om en människa dör, kan hon då få liv igen? Den frågan ger mig hopp, så att jag i all min ångest kan vänta mig något nytt av döden!
Hopp mitt under svårigheter
3 Jag har verkligen sett den plåga som är resultatet av Guds vrede.
2 Han har lett mig in i det djupaste mörker och utestängt allt ljus.
3 Han har vänt sig mot mig. Dag och natt straffar han mig
4 och får mig att åldras. Han har krossat benen i mig.
5 Han har byggt upp befästningar mot mig och omslutit mig med bitterhet och elände.
6 Han har begravt mig i mörker, och det är som om jag har varit död länge.
7 Han har stängt in mig, så att jag inte kan fly. Han har bundit fast mig med tunga kedjor,
8 och fastän jag ropar och ber, hör han mig inte!
9 Han har murat in mig bakom tunga stenblock och lagt hinder i min väg.
19 Kom ihåg den bitterhet och det lidande du har låtit mig möta!
20 Jag kommer aldrig att kunna glömma dessa fruktansvärda år. Alltid kommer jag att få leva i skam.
21 Ändå finns det en strimma av hopp.
22 Hans medlidande tar aldrig slut. Det är bara Herrens nåd som har bevarat oss från att helt gå under.
23 Stor är din trofasthet, Herre! Din barmhärtighet är ny varje morgon.
24 Jag påminner mig om att Herren är mitt arv. Därför vill jag hoppas på honom.
Övergiven, men inte besegrad
1-2 Herre, jag söker skydd hos dig. Låt aldrig mina fiender besegra mig! Befria mig, för du är Gud och gör alltid det som är rätt.
3 Skynda dig att svara när jag ropar till dig! Böj dig djupt ner och hör den bön som jag viskar fram! Låt mig vara säker som i en borg på ett högt berg, räddad undan mina fiender.
4 Ja, du är mitt skydd och min borg. Led mig ut ur denna fara för ditt namns skull!
15-16 Men jag litar på dig, Herre! Jag håller fast vid att endast du är min Gud. Mitt liv ligger i dina händer hur än framtiden blir för mig.
4 Eftersom Kristus har gått igenom lidande och smärta måste ni vara inställda på det också. Kom ihåg att synden förlorar sin dragningskraft när er kropp lider.
2 Ni ska inte tillbringa resten av ert liv med att jaga efter ogudaktiga njutningar utan i stället vara ivriga att göra Guds vilja.
3 Det räcker med vad ni tidigare har upplevt av sexuella utsvävningar och begär, dryckenskap och festande och den förnedring som ligger i att tillbe andra gudar.
4 Naturligtvis blir era gamla vänner förvånade när ni inte längre med förtjusning delar deras liv i utsvävningar, och de kommer att skratta åt er och både förakta och håna er.
5 Men kom ihåg att också de en dag måste möta allas domare, han som dömer både levande och döda. De kommer att straffas för sitt sätt att leva.
6 Därför predikades de goda nyheterna till och med för dem som var döda, dränkta i översvämningen, så att de ändå skulle kunna leva i anden, som Gud lever, även om de var fysiskt döda.
Visa kärlek även under lidande
7 Tidens ände är snart inne. Be därför med allvar och eftertanke.
8 Och viktigast av allt: fortsätt att visa varandra kärlek, för kärleken täcker över många av era fel.
Jesus begravs
57 När kvällen kom gick Josef, en rik man från Arimataia och en av Jesu lärjungar,
58 till Pilatus och bad att få ta hand om Jesu kropp. Och Pilatus gav order om att den skulle lämnas till honom.
59 Josef tog kroppen, lindade in den i en ren linneduk
60 och lade den sedan i en grav, som han nyligen hade låtit hugga ut i berget till sig själv. Innan han gick därifrån rullade han en stor sten framför ingången.
61 Både Maria från Magdala och den andra Maria var där och satt i närheten av graven och såg på.
Vakter placeras vid graven
62 Dagen därpå var det sabbatsdag. Då kom översteprästerna och fariseerna till Pilatus
63 och sa: Vi har kommit att tänka på att denne lögnare en gång sa att han efter tre dagar skulle komma tillbaka till livet.
64 Därför ber vi dig se till att graven förseglas till och med tredje dagen, så att hans lärjungar inte kommer och stjäl kroppen och sedan säger till alla att han kommit tillbaka till livet. Om det händer så är det ännu större risk för uppror än när han levde.
65 Här har ni vakter! Låt dem bevaka graven så gott de kan, svarade Pilatus.
66 Då förseglade de graven och placerade ut vakterna för att skydda den från intrång.
Jesus begravs
38 Efteråt bad Josef av Arimataia, som av rädsla för de judiska ledarna hade varit en hemlig lärjunge till Jesus, om tillstånd att ta ner Jesu kropp. Pilatus beviljade det, och Josef kom och tog ner den.
39 Nikodemos, mannen som hade kommit till Jesus en natt, var också med och han hade med sig trettio kilo balsameringsolja, gjord av myrra och aloe.
40 Tillsammans lindade de in Jesu kropp i en lång linneduk, som var indränkt med den välluktande oljan. Det var vanligt att göra så vid judiska begravningar.
41 Platsen där man hade korsfäst Jesus låg nära en träddunge, där det fanns en ny grav som aldrig använts.
42 Och på grund av brådskan före sabbaten och därför att graven låg nära, lade de honom just där.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®