Revised Common Lectionary (Complementary)
8-9 Och Herren sa till Josua: I dag har jag gjort slut på er skam. Platsen där detta skedde fick namnet Gilgal (vilket betyder att avvältra) och kallas så än i dag. Efter denna ceremoni vilade folket i lägret tills deras sår var läkta.
10 Medan de var i lägret vid Gilgal på Jerikoslätten, firade de påsk. Det skedde på kvällen den fjortonde dagen i månaden.
11-12 Nästa dag började de äta av landets skörd. De bakade ojäst bröd och rostade sädeskorn att äta. Dagen därpå föll inget manna, och det föll sedan aldrig mer! Från den stunden levde de av skörden i Kanaans land.
Befriad från synd och skuld
1-2 Vilken lycka för dem som fått sin skuld förlåten! Vilken glädje när synderna plånas ut! Vilken befrielse det blir för dem som har bekänt sina synder och fått dem utplånade av Gud.
3 Det fanns en period i mitt liv, när jag ville hålla det hemligt vilken syndare jag var. Men min oärlighet gjorde mig olycklig, och varje dag blev en missräkning.
4 Både dag och natt straffade du mig. Min livskraft torkade upp som vatten en varm sommardag.
5 Till slut bekände jag alla mina synder för dig. Jag ville inte längre tiga med allt orätt jag gjort. Jag sa för mig själv: Jag ska bekänna allt inför Herren.Och du förlät mig verkligen, och all min skuld försvann.
6 Därför ska alla som tror bekänna sina synder inför Gud, medan det ännu är tid att få förlåtelse. Då kommer domen inte att drabba dem.
7 Hos dig känner jag mig säker, och du tillåter inte att ångest och nöd griper tag i mig. Därför sjunger jag högt om din frälsning.
8 Du sa till mig: Jag vill undervisa dig och leda dig på den väg du ska gå. Jag ska ge dig råd och jag ska följa dig med min blick.
9 Var därför inte som hästar eller åsnor, som måste ha betsel i munnen för att hålla sig på vägen!
10 Många sorger drabbar ogudaktiga människor, men en bestående kärlek omger dem som litar på Herren.
11 Ni som tillhör Herren, var glada och jubla högt. Gud lyssnar till er. Sjung av glädje.
16 Sluta därför att värdera andra kristna efter vad världen tycker om dem eller efter deras yttre. En gång i tiden gjorde jag fel och bedömde Kristus på det sättet. Jag såg honom bara som en vanlig människa som jag själv. Nu ser jag det på ett helt annat sätt.
17 När någon blir kristen, blir han en fullständigt ny människa invärtes. Han är inte densamme längre. Ett nytt liv har börjat!
18 Allt detta nya kommer från Gud som har fört oss tillbaka till gemenskap med honom genom det som Kristus Jesus har gjort. Och Gud har gett oss den förmånen att vi ska uppmana alla människor att komma in i ett rätt förhållande till honom.
19 Det var Gud som genom Kristus återförenade världen med sig själv, och han anklagar inte längre människan för hennes synder utan utplånar dem. Detta är det underbara budskap som han har gett oss för att vi ska berätta det för andra.
20 Vi är Kristi ambassadörer. Gud använder oss för att tala till er. Vi ber er, som om Kristus själv var här och bad er att ta emot den kärlek han erbjuder er, och låta er försonas med Gud.
21 För Gud lade våra synder på den syndfrie Kristus. I utbyte lät han sedan sin godhet flöda över oss!
Liknelsen om det försvunna fåret
15 Ohederliga tullindrivare och andra ökända syndare kom ofta för att lyssna till Jesus när han predikade.
2 Judarnas religiösa ledare och lag-experter däremot, kritiserade honom för att han umgicks med så dåliga människor, och till och med åt med dem!
3-4 Därför berättade Jesus denna liknelse: Om en av er har hundra får och ett av dem går vilse i öknen, lämnar han då inte de nittionio andra för att gå och söka efter det som är försvunnet tills han finner det?
Liknelsen om den förlorade sonen
11 För att ytterligare förklara denna tanke berättade han följande: En man hade två söner.
12 Den yngre sa till sin far: 'Jag vill ha min del av arvet nu, i stället för att vänta tills du dör.' Då gick fadern med på att dela sin egendom mellan sönerna.
13 Några dagar senare gav sig den yngre sonen iväg till ett främmande land. Där levde han livets glada dagar och gjorde slut på alla sina pengar.
14 En svår hungersnöd drabbade landet och han började lida nöd.
15 I sin förtvivlan bad han då en lantbrukare att anställa honom för att vakta hans svin.
16 Men så småningom blev han så hungrig, att han till och med skulle ha kunnat äta svinens mat, men ingen gav honom något.
17 När han till sist tog sitt förnuft till fånga sa han till sig själv: 'Hemma har till och med de anställda vad de behöver och mer därtill, och här går jag och håller på att dö av hunger!
18 Jag går hem till min far och säger: 'Far, jag har syndat mot både Gud och dig,
19 och jag är inte längre värd att kallas din son. Men var snäll och låt mig få arbeta som en av dina tjänare.'
20 Han återvände alltså hem till sin far. Medan han fortfarande var långt borta såg hans far honom och fylldes av kärlek och medkänsla. Han sprang emot sin son och kramade om honom och kysste honom.
21 Sonen utbrast: 'Far, jag har syndat mot Gud och mot dig och är inte längre värd att kallas din son.'
22 Men hans far sa till tjänarna: 'Skynda er! Ta fram den bästa högtidsdräkten i huset och sätt på honom den. Och en ring med juveler och ett par skor!
23 Och slakta gödkalven som vi har. Vi måste fira det här.
24 För min son var död, men han har återvänt till livet. Han var förlorad, men är återfunnen.' Och så började festen.
25 Under tiden kom den äldre sonen hem. Han hade arbetat ute på åkrarna, och redan på långt håll hörde han musik och dans från huset.
26 Förvånad frågade han en av tjänarna vad det var man firade.
27 'Din bror har kommit tillbaka
28 Då blev den äldre brodern rasande och ville inte gå in i huset. Hans far gick ut och försökte övertala honom att komma in,
29 men han svarade: 'I alla dessa år har jag arbetat hårt, och inte en enda gång har jag vägrat att göra vad du har bett mig om. Men under hela denna tid har du aldrig ens gett mig en killing så att jag kunde ha en fest med mina vänner.
30 Men nu när den där slösaren kommer hem, som har gjort av med dina pengar ihop med prostituerade, då firar du det med att slakta den bästa kalv som fanns här på gården.'
31 'Se så, min käre son
32 Men nu måste vi vara glada och fira det som hänt, för han är din bror, och han var död men lever igen. Han var borta och förlorad, men nu har han kommit hem igen.'
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®