Revised Common Lectionary (Complementary)

⁴ Ändå var det vårt lidande han bar och våra sorger som tyngde honom. Vi trodde att hans lidande var ett straff från Gud för hans egna synder,

⁵ men det var för vår skull han blev sårad och slagen. Han blev misshandlad för att vi skulle få frid. Han blev straffad, men vi blev friade! I hans sår finns det helande för oss!

⁶ Det var vi som gick vilse som får. Det var vi som lämnade Guds stigar för att gå våra egna vägar. Ändå lade Gud alla våra skulder och synder på honom!

⁷ Han var pressad och plågad, men ändå sa han inget till sitt försvar. Han var som ett lamm, som förs bort för att slaktas. Och som ett får står tyst när man klipper det, så stod han tyst framför dem som dömde honom.

⁸ Från anklagelser och rättegång förde de bort honom för att dödas. Men vilka bland folket insåg den dagen att det var deras synder han dog för? Vem förstod att han led i deras ställe?

⁹ Han begravdes som en brottsling i en rik mans grav, men han hade inte gjort något brottsligt, och han hade aldrig sagt ett ont ord.

¹⁰ Men det var ändå Herrens plan att krossa honom och lägga detta lidande på honom. När han väl har offrats för synden, ska han få många arvingar. Han ska få liv igen, och Guds plan ska ha framgång genom honom.

¹¹ När han ser resultatet av sitt lidande ska han känna sig tillfreds. På grund av vad han, min rättfärdige tjänare, har gjort ska många bli rättfärdiga inför Gud. Han ska bära alla deras synder.

¹² Därför ska jag ge honom all den ära som tillkommer den som är stor och mäktig, för han har gett sitt liv i döden. Han betraktades som en syndare när han bar mångas synder och ingrep för deras skull och bar fram deras sak inför Gud.

⁹ för Herren är min tillflykt! Jag har Gud, den Högste till min beskyddare.

¹⁰ Därför kan inte ondskan övervinna mig, och ingen olycka ska komma i närheten av mitt hus.

¹¹ Han har sänt ut sina änglar för att skydda mig, vart jag än går.

¹² Med sina händer ska de bära mig, så att jag inte snubblar på någon sten.

¹³ Jag kan tryggt möta både lejon och giftiga ormar, ja, till och med trampa på dem.

¹⁴ Herren säger: Eftersom han älskar mig av hela sitt hjärta, ska jag rädda honom. Jag ska göra honom mäktig, därför att han erkänner mig som Herre.

¹⁵ När han ropar på mig, ska jag svara honom. Jag ska vara med honom i hans svårigheter och rädda honom och ära honom.

¹⁶ Hos mig finner han den hjälp han behöver, och jag ska ge honom ett långt och innehållsrikt liv.

^1-3 En judisk överstepräst är bara en människa som alla andra, men han är utvald att vara talesman för alla andra människor i deras förhållande till Gud. Han bär fram gåvor och offer till Gud. Eftersom han själv är människa kan han visa förståelse för och ha medkänsla med dem som inte har förstått Guds lagar och misslyckats. Han är också svag, precis som de, och han förstår mycket väl deras problem. Alltså offrar han djur inför Gud för att sona både folkets och sina egna synder.

⁴ Man bör också komma ihåg att ingen av sig själv kan uppnå värdigheten av att bli överstepräst. Han måste bli kallad av Gud till denna uppgift, på samma sätt som Gud utvalde Aron.

⁵ Det är därför som inte heller Kristus själv gjorde sig till överstepräst. Nej, han blev utvald av Gud som sa till honom: Min Son, i dag har jag hedrat dig.

⁶ Och en annan gång sa Gud till honom: Du har blivit utvald till att vara präst för evigt, med samma ställning som Melkisedek.

⁷ Medan han var kvar här på jorden bad Kristus Gud under tårar och ångest att rädda honom från döden. Och Gud hörde hans bön på grund av hans fullständiga lydnad.

⁸ Fastän Jesus var Guds Son, måste han av egen erfarenhet lära sig att lyda, även om det innebar lidande.

⁹ Och därför att han inte gav upp utan bevisade sig vara fullkomlig, kan han ge evigt liv till alla dem som lyder honom.

¹⁰ Kom ihåg att Gud hade utvalt honom att vara en överstepräst med samma ställning som Melkisedek.

Jesus talar om att tjäna andra

³⁵ Då kom Jakob och Johannes, Sebedaios söner, fram till honom och sa: Mästare, vi vill be dig om en sak.

³⁶ Vad då? frågade han.

³⁷ Vi vill sitta närmast dig när vi kommer i ditt rike, sa de. Den ene till höger och den andre till vänster om dig!

³⁸ Men Jesus svarade dem: Ni vet inte vad ni ber om! Kan ni bära det svåra lidande som väntar mig? Och kan ni ge era liv som jag måste göra?

³⁹ Javisst, svarade de utan att tveka. Det kan vi!Då sa Jesus: Ja, ni kommer verkligen att få lida och ge era liv,

⁴⁰ men trots det kan inte jag bestämma vem som en gång ska ha platserna till höger och vänster om mig. Det har Gud redan bestämt.

⁴¹ När de andra lärjungarna fick höra vad Jakob och Johannes hade bett om, blev de mycket upprörda.

⁴² Då kallade Jesus dem till sig och sa: Jag vet hur makthavarna här i världen förtrycker folk. Den som har makt använder den hänsynslöst.

⁴³ Men på det viset får det inte vara bland er. Den som vill vara stor i Guds ögon måste tjäna andra.

⁴⁴ Och den som vill vara den förste måste underordna sig alla andra.

⁴⁵ För inte ens Människosonen är här för att låta sig tjänas, utan för att tjäna och med sitt liv befria många människor ur det ondas våld.