Revised Common Lectionary (Complementary)

Abram välsignas av Melkisedek

¹⁷ När Abram hade kommit tillbaka efter att ha slagit Kedorlaomer och kungarna som var med honom, gick Sodoms kung ut för att möta honom i Shavedalen, det vill säga Kungadalen.^[a]

^18 (A) Och Melkisedek,^[b] kungen i Salem, lät bära ut bröd och vin. Han var präst åt Gud den Högste, ¹⁹ och han välsignade Abram och sade:

av Gud den Högste^[c],

som gett dina fiender i din hand!”

Och Abram gav honom tionde av allt.

²¹ Sodoms kung sade till Abram: ”Ge mig folket^[d]. Bytet kan du ta själv.” ²² Men Abram svarade Sodoms kung: ”Jag lyfter min hand till Herren, till Gud den Högste, skapare av himmel och jord: ²³ Jag vill inte ta ens en tråd eller en sandalrem eller något annat av det som är ditt. Du ska inte kunna säga: Jag har gjort Abram rik. ²⁴ Jag vill inte ha något, det räcker med vad mina män har ätit och mina följeslagares andel. Aner, Eshkol och Mamre ska få sin del.”

^7 (A) Ta därför emot varandra, så som Kristus har tagit emot er till Guds ära. ^8 (B) Vad jag vill säga är att Kristus har blivit de omskurnas tjänare för att visa Guds trofasthet och bekräfta löftena till fäderna, ^9 (C) och att hedningarna har fått prisa Gud för hans barmhärtighet, som det står skrivet: Därför vill jag tacka dig bland hednafolken och lovsjunga ditt namn.^{[a] 10} Det står också: Jubla, ni hednafolk, tillsammans med hans folk.^{[b] 11} Och på ett annat ställe: Lova Herren, alla hednafolk, prisa honom, alla folk.^{[c] 12} Och vidare säger Jesaja: Ishais rot, han som står upp för att regera över folken, på honom ska hednafolken hoppas.^{[d] 13 (D)} Må nu hoppets Gud fylla er med all glädje och frid i tron, så att ni överflödar i hoppet genom den helige Andes kraft.