Revised Common Lectionary (Complementary)
En oskyldig mans bön
26 (A) Av David.
Döm mig rättvist, Herre,
jag är oskyldig!
Jag litar på Herren
utan att vackla.
2 (B) Granska mig, Herre,
och pröva mig,
rannsaka mina njurar
och mitt hjärta.
3 Jag har din nåd för ögonen
och vandrar i din sanning.
4 (C) Jag sitter inte hos lögnare
och umgås inte med hycklare,
5 (D) jag hatar de ondas församling
och sitter inte hos de gudlösa.
6 (E) Jag tvår mina händer i oskuld
och vandrar runt ditt altare, Herre,
7 (F) för att höja min röst i tacksamhet
och förkunna alla dina under.
8 (G) Herre, jag älskar din boning,
den plats där din härlighet bor.
9 (H) Ryck inte bort min själ med syndare
eller mitt liv med de blodtörstiga,
10 (I) de som har ondska[a] i sina händer
och högra handen full av mutor.
11 Jag är oskyldig, befria mig
och förbarma dig över mig!
12 (J) Min fot står på säker mark.
I församlingarna
ska jag prisa Herren.
Domsord över Edom
1 Obadjas profetia.[a]
Så säger Herren Gud om Edom:
Vi har hört ett budskap
från Herren,
och en budbärare är utsänd
bland hednafolken:
”Upp, låt oss resa oss
och strida mot Edom!”
2 Se, jag har gjort dig obetydlig
bland hednafolken,
djupt föraktad är du.
3 Ditt hjärtas övermod
har bedragit dig
där du bor bland bergsklyftorna
i din höga boning
och säger i ditt hjärta:
”Vem kan störta mig
till jorden?”
4 Om du än svävade högt som örnen
och byggde ditt bo
mitt bland stjärnorna,
så skulle jag ändå
störta ner dig därifrån,
säger Herren.
5 Om tjuvar kommer till dig
eller plundrare om natten,
då är det ute med dig!
Ska de inte stjäla
tills de fått nog?
Om vinbärgare kommer till dig,
ska de då lämna en efterskörd?
6 Hur genomsökt ska inte Esau bli!
Hans dolda skatter ska letas fram.
7 Alla som var i förbund med dig
ska driva dig till gränsen,
de som levde i fred med dig
ska bedra dig
och bli dig övermäktiga,
de som äter ditt bröd
ska lägga en snara under dig.
Det finns inget förstånd hos dem.[b]
8 Ska jag inte på den dagen,
säger Herren,
förgöra de visa i Edom
och allt förstånd på Esaus berg?
9 Dina hjältar, Teman,
ska slås av förfäran,
och var man på Esaus berg
ska bli utrotad och dräpt.
Den stora vitklädda skaran
9 (A) Därefter såg jag, och se: en stor skara som ingen kunde räkna, av alla folk och stammar och länder och språk. De stod inför tronen och inför Lammet, klädda i vita kläder och med palmblad[a] i sina händer, 10 (B) och de ropade med stark röst:
"Frälsningen tillhör vår Gud,
som sitter på tronen,
och Lammet!"
11 (C) Och alla änglarna stod runt tronen och de äldste och de fyra varelserna, och de föll ner på sina ansikten inför tronen och tillbad Gud 12 och sade:
"Amen!
Lovsången, härligheten,
visheten, tacksägelsen,
äran, makten och kraften
tillhör vår Gud
i evigheters evighet.
Amen."
13 (D) En av de äldste frågade mig: "Dessa som är klädda i vita kläder, vilka är de och varifrån kommer de?" 14 (E) Jag svarade: "Min herre, du vet det."
Då sade han till mig: "Det är de som kommer ur den stora nöden. De har tvättat sina kläder och gjort dem vita i Lammets blod. 15 (F) Därför står de inför Guds tron och tjänar honom dag och natt i hans tempel, och han som sitter på tronen ska slå upp sitt tält[b] över dem. 16 (G) De ska aldrig mer hungra och aldrig mer törsta, och varken solen eller någon annan hetta ska drabba dem, 17 (H) för Lammet mitt på tronen[c] ska vara deras herde. Han ska leda dem till livets vattenkällor, och Gud ska torka alla tårar från deras ögon."
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation