Previous Prev Day Next DayNext

Revised Common Lectionary (Complementary)

Daily Bible readings that follow the church liturgical year, with thematically matched Old and New Testament readings.
Duration: 1245 days
Svenska Folkbibeln (SFB)
Version
Psaltaren 112

Psalm 112[a]

Herrens storhet och nåd

Halleluja!
    Salig är den människa som fruktar Herren
och har sin stora glädje i hans bud.
Hans efterkommande skall bli mäktiga på jorden,
de rättrådigas släkte skall bli välsignat.
Rikedom och ägodelar skall finnas i hans hus,
hans rättfärdighet består i evighet.
För de rättrådiga går han upp som ett ljus i mörkret,
nådig, barmhärtig och rättfärdig.
Det går väl för den som är barmhärtig och ger lån,
den som stöder allt han gör på rättfärdighet.
Han skall inte vackla till evig tid.
    Den rättfärdige skall man minnas för evigt.
Han fruktar inte ett ont budskap,
    hans hjärta är frimodigt, det förtröstar på Herren.
Hans hjärta är tryggt och utan fruktan,
till sist får han se sina fiender falla.
Han strör ut, han ger åt de fattiga,
    hans rättfärdighet varar i evighet.
Hans horn skall lyftas högt med ära.
10 Den ogudaktige skall se det och känna vrede,
han skall bita ihop tänderna och förgås.
Vad de ogudaktiga längtar efter blir till intet.

5 Mosebok 22:13-30

Brott mot äktenskapsregler

13 Om en man tar sig en hustru och går in till henne, men sedan får motvilja mot henne 14 och beskyller henne för skamliga ting och sprider ut ont rykte om henne och säger: "Den här kvinnan tog jag till hustru, men när jag kom in till henne, fann jag inga bevis på att hon var jungfru", 15 då skall flickans far och mor föra beviset på att hon var jungfru till de äldste i staden, där de sitter i porten. 16 Och flickans far skall säga till de äldste: "Jag gav min dotter till hustru åt den här mannen, men han har fått motvilja mot henne. 17 Och se, nu beskyller han henne för skamliga ting och säger: Jag har inte funnit något bevis på att din dotter var jungfru. Men här är beviset på att min dotter var jungfru." Och de skall breda ut klädet inför de äldste i staden. 18 Stadens äldste skall då ta mannen och bestraffa honom. 19 De skall ålägga honom att böta hundra siklar silver, som de skall ge till flickans far, därför att han har spritt ut ont rykte om en jungfru i Israel. Och hon skall vara hans hustru och han får inte skilja sig från henne, så länge han lever.

20 Men om det var sanning, om det inte fanns något bevis på att flickan var jungfru, 21 då skall man föra ut flickan utanför dörren till hennes fars hus, och männen i staden skall stena henne till döds, därför att hon har gjort en dårskap i Israel genom att bedriva otukt i sin fars hus. Du skall skaffa bort det onda från dig.

22 Om en man ertappas med att ligga med en annan mans hustru, skall de båda dö, både mannen som låg med kvinnan, och kvinnan. Du skall skaffa bort det onda från Israel.

23 Om en jungfru är trolovad med en man och en annan man träffar henne i staden och ligger med henne, 24 skall ni föra dem båda ut till stadens port och stena dem till döds, flickan, därför att hon inte ropade på hjälp fast hon var i staden, och mannen, därför att han kränkte en annan mans trolovade. Du skall skaffa bort det onda ifrån dig.

25 Men om mannen träffade den trolovade flickan ute på marken och han där tog henne med våld och låg med henne, skall bara mannen som låg med henne dö. 26 Men mot flickan skall du inte göra något. Hon har inte begått någon synd som förtjänar döden. Det är med detta som när en man överfaller en annan man och mördar honom. 27 Ty han träffade henne ute på marken, och den trolovade flickan kan ha ropat men det fanns ingen som kunde rädda henne.

28 Om en man träffar en jungfru som inte är trolovad och griper tag i henne och ligger med henne, och de ertappas, 29 då skall mannen som låg med flickan ge femtio siklar silver åt flickans far och henne själv skall han ta till sin hustru, därför att han har kränkt henne. Han får inte skilja sig från henne så länge han lever.

30 En man får inte ta sin fars hustru och därmed vanära sin fars bädd.

1 Korinthierbrevet 7:1-9

Äktenskapligt samliv

I fråga om det ni skrev svarar jag: Det är visserligen bäst för en man att inte röra en kvinna. Men för att undvika otuktssynder skall varje man ha sin hustru och varje hustru sin man. Mannen skall ge sin hustru vad han är skyldig henne och på samma sätt hustrun sin man. Hustrun bestämmer inte över sin kropp, det gör mannen. På samma sätt bestämmer inte mannen över sin kropp, det gör hustrun. Håll er inte borta från varandra utom möjligen för en tid med bådas samtycke, så att ni kan ägna er åt bönen. Och kom sedan tillsammans igen, så att Satan inte frestar er, eftersom ni inte kan leva avhållsamt. Men detta ger jag som ett råd,[a] inte som en befallning. Helst skulle jag vilja att alla människor vore som jag. Men var och en har sin gåva från Gud, den ene av ett slag, den andre av ett annat.

Ogift ställning och skilsmässa

Till de ogifta och änkorna säger jag att det är bäst för dem om de förblir som jag. Men om de inte kan leva avhållsamt skall de gifta sig, eftersom det är bättre att gifta sig än att vara upptänd av begär.

Svenska Folkbibeln (SFB)

1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln