Revised Common Lectionary (Complementary)
Psalm 8
Människosonens höghet och förnedring
1 För sångmästaren, enligt gittit.[a] En psalm av David.
2 Herre, vår Herre,
hur härligt är inte ditt namn
över hela jorden,
du som har satt ditt majestät på himlen.
3 Av barns och spädbarns mun
har du upprättat en makt[b]
för dina ovänners skull
till att förgöra fiende och hämnare.
4 När jag ser din himmel,
dina fingrars verk,
månen och stjärnorna som du har skapat,
5 vad är då en människa eftersom du tänker på henne,
en människoson eftersom du tar dig an honom?
6 En liten tid[c] lät du honom vara ringare än[d] Gud,
med ära och härlighet krönte du honom.
7 Du satte honom till Herre över dina händers verk,
allt har du lagt under hans fötter:
8 får och oxar, liksom vildmarkens djur,
9 himlens fåglar och havets fiskar,
allt som rör sig i haven.
10 Herre, vår Herre,
hur härligt är inte ditt namn
över hela jorden!
Abraham sluter förbund med Abimelek
22 Vid den tiden kom Abimelek med sin befälhavare Pikol och sade till Abraham: "Gud är med dig i allt du gör. 23 Lova mig nu med ed inför Gud att du inte sviker mig eller mina barn och efterkommande, utan visar mig och det land där du bor som främling samma godhet som jag har visat dig." 24 Abraham sade: "Ja, jag svär."
25 Men Abraham förebrådde Abimelek för att hans tjänare hade lagt beslag på en vattenbrunn. 26 Abimelek svarade: "Jag vet inte vem som har gjort det. Själv har du ingenting sagt och jag har inte hört något om det förrän i dag." 27 Då tog Abraham får och nötboskap och gav åt Abimelek, och de slöt förbund med varandra. 28 Men Abraham ställde sju lamm av hjorden åt sidan. 29 Då sade Abimelek till Abraham: "Vad betyder de sju lammen som du har ställt åt sidan?" 30 Han svarade: "Dessa sju lamm skall du ta emot av mig till ett vittnesbörd om att det är jag som har grävt brunnen." 31 Sedan kallades platsen Beer-Sheba,[a] eftersom de båda svor eden där.
32 Och de slöt förbund vid Beer-Sheba, och därefter bröt Abimelek och hans befälhavare Pikol upp och återvände till filisteernas land. 33 Abraham planterade en tamarisk vid Beer-Sheba och åkallade där Herrens, den evige Gudens, namn. 34 Sedan bodde Abraham som främling i filisteernas land en lång tid.
8 1 Så finns nu ingen fördömelse för dem som är i Kristus Jesus. 2 Ty livets Andes lag[a] har i Kristus Jesus gjort mig fri från syndens och dödens lag. 3 Det som var omöjligt för lagen, svag som den var genom den syndiga naturen, det gjorde Gud genom att sända sin egen Son som syndoffer, han som till det yttre var lik en syndig människa, och i hans kropp fördömde Gud synden. 4 Så skulle lagens krav uppfyllas i oss som inte lever efter köttet utan efter Anden.
5 De som lever efter sin köttsliga natur tänker på det som hör till köttet, men de som lever efter Anden tänker på det som hör till Anden. 6 Köttets sinne är död, men Andens sinne är liv och frid. 7 Köttets sinne är fiendskap mot Gud. Det underordnar sig inte Guds lag och kan det inte heller. 8 De som följer sin syndiga natur kan inte behaga Gud.
Guds barns liv i Anden
9 Ni däremot lever inte efter köttet utan efter Anden, eftersom Guds Ande bor i er. Den som inte har Kristi Ande tillhör inte honom. 10 Men om Kristus bor i er, är visserligen kroppen död för syndens skull men Anden är liv för rättfärdighetens skull. 11 Och om hans Ande som uppväckte Jesus från de döda bor i er, då skall han som uppväckte Kristus från de döda göra också era dödliga kroppar levande genom sin Ande som bor i er.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln