Revised Common Lectionary (Complementary)

² Där började folket än en gång klaga på Mose och Aron.

³ Tänk, om vi ändå hade varit kvar i Egypten, sa de. Tänk om Herren hade låtit oss dö där, för där hade vi ju tillräckligt med mat! Nu har ni fört oss ut i öknen, där vi kommer att dö av svält.

⁴ Då sa Herren till Mose: Jag ska låta mat regna ner från himlen till er. Var och en kan gå ut varje dag och samla in så mycket som han behöver. Och jag ska pröva dem för att se om de följer mina instruktioner eller inte.

^7-9 I morgon ska ni få se ännu mer av hans härlighet, för vilka är vi att ni skulle klaga på oss? Herren ska ge er kött att äta i kväll, och i morgon ska ni få bröd. Kom nu fram inför Herren och lyssna till hans svar på er jämmer.

¹⁰ Aron talade sedan till folket, och när de vände sig mot öknen uppenbarade sig plötsligt Herren för dem i molnet, som ledde dem.

^11-12 Och Herren sa till Mose: Jag har hört deras klagan. Säg till dem: 'I kväll ska ni få kött och i morgon ska ni mättas med bröd, och så ska ni veta att jag är Herren, er Gud.'

¹³ Den kvällen kom en stor mängd vaktlar över lägret, och på morgonen var öknen runt lägerplatsen våt av dagg.

¹⁴ Och när daggen lite senare försvann, lämnade den kvar något som liknade rimfrost på marken.

¹⁵ När Israels folk såg detta, frågade de: Vad är det här? Mose förklarade: Det är den mat som Herren har gett er att äta.

²³ Trots detta befallde han att himlen skulle öppnas. Han öppnade himlens fönster

²⁴ och lät manna regna ner som mat. Han gav dem bröd från himlen!

²⁵ Ja, de åt änglarnas mat, och han gav dem mer än de orkade äta.

²⁶ Med sin väldiga kraft lät han vinden blåsa från både öster och söder.

²⁷ Han lät fåglar regna ner, så många att de blev till ett tjockt lager på marken. Ja, de var lika många som sanden i havet.

²⁸ Till och med mitt bland tälten föll fåglarna till marken,

²⁹ och folket åt så mycket de ville. Han gav dem vad de bad om,

Enhet - men många olika uppgifter

4 Jag ber er, jag som nu sitter i fängelse för att jag tjänar Herren, att leva och handla på ett sätt som Gud förväntar sig av dem han gjort till sina barn.

² Var ödmjuka och milda. Ha tålamod med varandra, och ha överseende med varandras brister.

³ Låt er ledas av den helige Ande och gör allt för att bevara den enhet mellan er som Anden ger.

⁴ Vi är alla delar av en enda kropp. Vi har samme Ande, och vi har alla blivit kallade till samma hoppfulla framtid.

⁵ För oss finns det bara en Herre, en tro, ett dop.

⁶ Vi har alla samme Gud och Far, som står över oss alla och är i oss alla och lever genom varje del i oss.

⁷ Men Kristus har också gett var och en av oss en särskild utrustning, just det som han i sin nåd vill ge oss ur sitt rika förråd av gåvor.

⁸ Psalmisten berättar om detta och säger att när Kristus återvände i triumf till himlen efter sin uppståndelse och seger över Satan, gav han människorna rika gåvor.

⁹ Lägg märke till att det står att han återvände till himlen. Det betyder att han först hade kommit ner från himlens höjder, långt ner till jordens lägsta delar.

¹⁰ Han som kom ner är densamme som for tillbaka upp över alla himlar för att fylla hela världen med sin närvaro.

¹¹ Några har han gett i uppdrag att grunda församlingar, andra till att tala på Guds uttryckliga befallning och andra till att vinna människor för Kristus. Andra åter har fått gåvan att vårda sig om Guds folk, som en herde gör med sina får, genom att leda och undervisa dem om Guds väg.

¹² Hur kommer det sig att han ger var och en av oss uppgifter som vi är särskilt lämpliga att sköta? Jo, det är för att Guds folk ska vara väl rustade för att tjäna honom bättre. Vi ska bygga upp församlingen, Kristi kropp, till en stark och mogen gemenskap.

¹³ Vårt mål är att vi slutligen alla ska komma fram till enheten i tron på vår Frälsare, Guds Son, och bli fullvuxna i Herren, ja, helt fyllda med Kristus.

¹⁴ Då kommer vi inte längre att vara som barn, som ständigt och jämt ändrar sig, därför att någon berättar något nytt för dem eller ljuger så skickligt för dem att de får lögnen att låta som sanning.

^15-16 I stället kommer vi att alltid följa sanningen - tala sant, handla sant, leva sant ? och så på alla sätt bli alltmer lika Kristus, som är huvudet för sin kropp, församlingen. Genom honom fogas hela kroppen samman och den får sin styrka genom att varje kroppsdel stöder och hjälper andra delar, så att hela kroppen växer och utvecklas och är fylld av kärlek.

²⁴ och när folket såg att varken Jesus eller lärjungarna var där, steg de i båtarna och for över sjön till Kafarnaum för att leta efter honom.

²⁵ När de fann honom där frågade de: Herre, hur kom du hit?

²⁶ Jesus svarade: Jag vet varför ni kommer till mig. Det är därför att jag gav er mat så att ni blev mätta, inte därför att ni förstod det under jag gjorde.

²⁷ Men tänk inte bara på det som ni behöver för det dagliga livet. Nej, använd era krafter till att söka det eviga livet som jag, Människosonen, kan ge er. För Gud, Fadern, har sänt mig just för detta syfte.

²⁸ De svarade: Hur ska vi leva för att göra Guds vilja?

²⁹ Jesus sa: Guds vilja är att ni tror på den som han har sänt.

^30-31 De svarade: Du måste visa oss fler under om du vill att vi ska tro att du är Messias. Ge oss bröd varje dag, precis som våra förfäder fick när de vandrade genom öknen. Eller som Skriften säger: 'Mose gav dem bröd från himlen.'

³² Jesus svarade: Det var inte Mose som gav dem brödet. Min Far gjorde det, och nu erbjuder han er det sanna brödet från himlen.

³³ Det brödet är den som är sänd av Gud från himlen, och han ger liv åt världen.

³⁴ Herre, sa de, ge oss det brödet varje dag!

³⁵ Jesus svarade: Jag är livets bröd. Ingen som kommer till mig ska någonsin bli hungrig igen. Och den som tror på mig behöver aldrig bli törstig.