Revised Common Lectionary (Complementary)
Psalm 142
Bön om räddning från förföljarna
1 En sång av David. En bön när han var i grottan.
2 Jag höjer min röst och ropar till Herren,
jag höjer min röst och ber till Herren.
3 Jag utgjuter mitt bekymmer inför honom
och talar med honom om min nöd.
4 När min ande tynar bort i mig,
är du den som känner min stig.
På den väg jag skall gå,
har de lagt ut snaror för mig.
5 Se på min högra sida,
där finns ingen som känns vid mig.
Ingen tillflykt finns mer för mig,
ingen frågar efter min själ.
6 Jag ropar till dig, Herre.
Jag säger: "Du är min tillflykt,
min del i de levandes land."
7 Lyssna till mitt rop,
jag är i stort elände.
Rädda mig från mina förföljare,
de är mig för starka.
8 För min själ ut ur fängelset,
så att jag kan prisa ditt namn.
De rättfärdiga skall samlas omkring mig,
ty du gör väl mot mig.
Löfte om upprättelse
11 På den dagen skall jag resa upp
Davids fallna hydda,
mura igen dess sprickor
och resa upp det som är nerrivet.
Jag skall bygga upp den som i forna dagar,
12 så att de kan ta i besittning
vad som är kvar av Edom
och av alla hednafolk
över vilka mitt namn har nämnts,
säger Herren, han som gör detta.
13 Se, dagar skall komma, säger Herren,
då plöjaren skall följa skördemannen i spåren
och druvtramparen såningsmannen,
då bergen skall drypa av druvsaft
och alla höjder flöda över.
14 Jag skall göra slut på mitt folk Israels fångenskap.
De skall bygga upp sina ödelagda städer
och få bo i dem.
De skall plantera vingårdar
och få dricka vinet från dem.
De skall anlägga trädgårdar
och få äta deras frukt.
15 Jag skall plantera dem i deras eget land.
De skall inte mer ryckas upp ur det land
som jag har givit dem,
säger Herren, din Gud.
31 Vad skall jag då likna människorna i detta släkte vid? Vad liknar de? 32 De liknar barn som sitter på torget och ropar till varandra: Vi har spelat flöjt för er, och ni har inte dansat. Vi har sjungit sorgesånger, och ni har inte gråtit. 33 Johannes Döparen kom, och han äter inte bröd och dricker inte vin, och ni säger: Han har en ond ande. 34 Människosonen kom, och han äter och dricker, och ni säger: Se, vilken frossare och drinkare, en vän till publikaner och syndare! 35 Så har Visheten fått rätt av alla sina barn."
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln