Revised Common Lectionary (Complementary)
Psalm 88
Bön om räddning ur djup nöd
1 En sång, en psalm av Koras söner. För sångmästaren, till Mahalat-leannót. En sång av esraiten Heman.
2 Herre, min frälsnings Gud,
dag och natt ropar jag till dig.
3 Låt min bön komma inför ditt ansikte,
vänd ditt öra till mitt rop!
4 Ty min själ är mättad med lidanden,
mitt liv har kommit nära dödsriket.
5 Jag räknas bland dem som far ner i hålan,[a]
jag är som en man utan livskraft.
6 Jag är övergiven bland de döda,
lik de slagna som ligger i graven,
dem som du inte längre tänker på,
och som inte mer är i dina händer.
7 Du har sänkt mig längst ner i hålan,[b]
ner i mörkret, ner i djupet.
8 Din vrede ligger tung på mig,
alla dina böljors svall låter du gå över mig. Sela.
9 Du har drivit mina förtrogna långt bort ifrån mig,
du har gjort mig förhatlig för dem,
jag ligger fången och kan ej komma ut.
10 Mitt öga förtärs av lidande.
Herre, jag ropar dagligen till dig,
jag sträcker mina händer mot dig.
11 Gör du under för de döda,
kan skuggorna stiga upp och tacka dig? Sela.
12 Förkunnar man i graven din nåd,
i avgrunden din trofasthet?
13 Känner man i mörkret dina under,
din rättfärdighet i glömskans land?
14 Men jag ropar till dig, Herre,
om morgonen kommer min bön till dig.
15 Varför förkastar du, Herre, min själ,
varför gömmer du ditt ansikte för mig?
16 Betryckt är jag och döende
allt ifrån min ungdom.
Jag måste bära förskräckelser från dig,
jag är nära att förtvivla.
17 Din vredes lågor går över mig,
dina fasor förgör mig.
18 Hela dagen omger de mig som vatten,
alla omringar de mig.
19 Mina nära och kära har du drivit långt bort ifrån mig,
i mina förtrognas ställe har jag mörker.
Orena flytningar hos en kvinna
19 När en kvinna har sin flytning och det kommer blod från hennes kropp, skall hon vara oren i sju dagar, och var och en som rör vid henne skall vara oren ända till kvällen. 20 Allt som hon ligger på under sin månadsrening blir orent, och allt som hon sitter på blir orent. 21 Var och en som rör vid det som hon legat på skall tvätta sina kläder och bada i vatten och vara oren ända till kvällen. 22 Var och en som rör vid något som hon suttit på skall tvätta sina kläder och bada i vatten och vara oren ända till kvällen. 23 Om någon sak läggs på det som hon har legat eller suttit på och någon sedan rör vid det, skall han vara oren ända till kvällen. 24 Om en man ligger med henne och något av hennes månadsblödning kommer på honom, skall han vara oren i sju dagar, och allt som han ligger på blir orent.
25 Om en kvinna har blödningar under en längre tid, utan att det är hennes månadsrening, eller om hon har blödningar utöver tiden för sin månadsrening, skall samma regler gälla för henne som under tiden för hennes månadsrening. Hon är oren. 26 För allt som hon ligger på så länge hennes blödningar varar skall gälla samma regler som för det hon ligger på under sin månadsrening, och allt som hon sitter på blir orent liksom under hennes månadsrening. 27 Och var och en som rör vid något av detta blir oren. Han skall tvätta sina kläder och bada i vatten och vara oren ända till kvällen.
28 När hon blir ren från blödningen, skall hon räkna sju dagar, och sedan är hon ren. 29 På åttonde dagen skall hon ta två turturduvor eller två unga duvor och bära dem till prästen, till uppenbarelsetältets ingång. 30 Prästen skall offra den ena till syndoffer och den andra till brännoffer. På detta sätt skall prästen bringa försoning för henne inför Herrens ansikte till rening från hennes orena blödning.
31 Ni skall skilja Israels barn från deras orenhet, så att de inte måste dö i sin orenhet, om de orenar mitt tabernakel som står mitt ibland dem.
9 1 Egentligen behöver jag inte skriva till er om hjälpen till de heliga. 2 Jag vet hur villiga ni är, och inför makedonierna brukar jag berömma mig av er goda vilja och berätta att Akaja har varit redo sedan i fjol. Er iver har sporrat de flesta. 3 Nu sänder jag ändå dessa bröder, för att vårt beröm av er i denna sak inte skall visa sig vara tomt prat och för att ni, som jag redan sagt, skall vara förberedda. 4 Annars får vi - för att inte säga ni - stå där och skämmas, när de makedonier som kommer med mig finner att ni, trots allt vårt förtroende för er, är oförberedda. 5 Därför anser jag det nödvändigt att be bröderna resa till er och i förväg göra i ordning den gåva som redan är utlovad, så att den kan ligga färdig som en frikostig gåva och inte vara snålt tilltagen.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln