Revised Common Lectionary (Complementary)
8 När de den kvällen hörde Herren Gud vandra omkring i trädgården gömde de sig bland träden.
9 Herren Gud ropade till Adam: Varför gömmer du dig?
10 Adam svarade: Jag hörde att du kom och ville inte att du skulle se mig naken.
11 Vem har talat om för dig att du är naken? frågade Herren Gud. Har du ätit av frukten från trädet som jag varnade dig för?
12 Ja, erkände Adam, Kvinnan, som jag fick av dig gav mig en bit, och jag åt.
13 Då frågade Herren Gud kvinnan: Hur kunde du göra något sådant? Ormen lurade mig, svarade hon.
14 Därför sa Herren Gud till ormen: Det här ska bli ditt straff: Jag skiljer dig från alla husdjur och vilda djur på hela jorden. Jag förbannar dig. Du ska kräla på marken så länge du lever, och du ska äta jord.
15 Från och med nu kommer du och kvinnan att vara fiender, och samma förhållande ska gälla mellan din avkomma och hennes barn. Barnet kommer att krossa ditt huvud, medan du kommer att hugga det i hälen.
En bön mitt I förtvivlan
1-2 Från djupet av mitt hjärta ropar jag förtvivlad till dig om hjälp: Hör mig! Svara mig och hjälp mig!
3 Om du utan barmhärtighet kommer ihåg våra synder, vem kan då bestå?
4 Men du förlåter oss för att vi ska ära och lyda dig.
5 Jag sätter mitt hopp till Herren, och av hela hjärtat väntar jag på att han ska tala till mig.
6 Jag längtar efter Herren mer än vaktposten längtar efter att det äntligen ska bli morgon.
7 Israel, hoppas på Herren! Bara han är kärleksfull och god och beredd att förlåta synder.
8 Han ska själv befria Israel från all dess synd.
13 Utan att vara rädda säger vi vad vi tror, och litar på att Gud tar hand om oss, precis som psalmisten gjorde när han sa: Jag tror, och därför talar jag.
14 Vi vet att samme Gud, som förde Herren Jesus Kristus tillbaka från de döda, också kommer att föra oss till liv igen tillsammans med Jesus och ställa oss tillsammans med er inför honom.
15 Våra lidanden tjänar ert bästa. Ju fler av er som vinns för Kristus, desto fler kan tacka för hans stora godhet och desto mer kommer Herren att förhärligas.
16 Det är därför som vi aldrig ger upp. Även om våra kroppar bryts ner av döden, så växer vår inre styrka i Herren för varje dag.
17 Våra svagheter och lidanden är egentligen ganska små och ska inte vara så länge. Ändå kommer denna korta tid av svårigheter att leda till Guds rikaste välsignelser för oss under hela evigheten.
18 Vi tänker inte på det vi upplever just nu, till exempel svårigheterna runt omkring oss, utan vi ser fram emot himlens glädje, som vi ännu inte har upplevt. Svårigheterna ska snart vara förbi. Men glädjen som väntar kommer att räcka i evighet.
Vår jordiska kropp har begränsningar
5 Vi vet att när vi dör och lämnar kroppen, blir det som att byta ut ett väl använt tält mot ett nytt hus. Det ska bli vårt hem för evigheten och det är byggt av Gud själv och inte av människohänder.
Jesus beskylls för att vara besatt av Satan
20 När han återvände till det hus där han bodde började folk på nytt att samlas, och snart var huset så fullt av folk så att varken han eller lärjungarna ens fick tid att äta.
21 När hans anhöriga hörde det kom de för att försöka ta hand om honom. Han är galen! sa de.
22 Men de judiska lagexperterna, som hade kommit från Jerusalem, sa: Han är besatt av Satan, de onda andarnas kung. Det är därför som de onda andarna lyder honom.
23 Jesus kallade då till sig dessa män och med hjälp av exempel som de alla förstod frågade han: Hur kan Satan driva ut Satan?
24 Ett rike som strider med sig självt kommer att gå under.
25 Och en familj, där man ständigt och jämt grälar och strider med varandra, kan inte bestå.
26 Om djävulen strider med sig själv, så har han inte längre någon makt och det är ute med honom.
27 Han måste bindas innan hans onda andar kan kastas ut, på samma sätt som en stark man måste bindas innan man kan bryta sig in i hans hus och stjäla hans tillhörigheter.
28 Därför vill jag till varje pris göra klart för er att vilken synd som helst kan förlåtas, till och med hädelse mot min Far.
29 Men den som hädar den helige Ande kan aldrig förlåtas. Det är en oförlåtlig synd.
30 Han sa detta till dem därför att de påstod att han gjorde sina under genom djävulens kraft och inte genom den helige Andes kraft.
Jesus berättar om sin verkliga familj
31-32 Nu kom hans mor och hans bröder till det överfulla huset där han undervisade människorna. Eftersom de själva inte kunde komma in, skickade de bud till honom och bad honom komma ut. Din mor och dina bröder är här utanför och vill träffa dig, sa man till honom.
33 Men han svarade: Min mor och mina bröder! Vilka är det?
34 Sedan såg han på dem som stod runt omkring och sa: De här är min mor och mina bröder!
35 Var och en som gör Guds vilja är min bror och min syster och min mor.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®